Anders Hesselbom

Tillåt mig kommentera en snusförnuftig text om religionskritik av Per Markus Risman. Visst, hans uppfattning om religiös tro kommer säkert att uppdateras många gånger, han är trots allt inte speciellt gammal, men ändå: I syfte att förklara vad som är och vad som inte är föremål för kritik, deklarerar Risman en skiljelinje mellan organisation, religion och tro. Givetvis är dessa skilda ting, annars skulle vi inte behöva ha olika ord för dem. Men att Risman betonade denna skillnad, är för att göra denna poäng: "Sen har vi tro. Här menar jag att tro är fredad från kritik för tro helt enkelt är privat. Vår tro är oftast bland det mest kära vi har, det är det som får oss att gå upp på morgonen eller överleva när en som står en nära går bort. Tro bör aldrig kritiseras, oavsett om det är på den abrahamitiska guden eller en rosa tekopp. Hur absurd du än tycker att tron är så är den inte din, det är någon annans och du begår en ofantlig kräkning när du kritiserar den eftersom det oft

Jag vet att detta kvalificerar mig som ett lokaltidningstroll, men jag hoppas att detta kan provocera till tanke. I dagens Nerikes Allehanda: Den som är intresserad av att bo på porrfria hotell bör välja hotell där det inte ligger en bibel på rummet, eller åtminstone lämna bibeln till receptionen. Jag har med förskräckelse läst Domarboken 19 där en man övertalar andra män att våldta sin dotter och sin älskarinna, vilket sedan sker, hela natten. I Hesekiel 16 gör en kvinna sexleksaker av guld, som hon sedan använder. I Hesekiel 23 beskrivs hur en prostituerad upptänds av begär efter män med kön som åsnor och säd som hingstar. Så länge Gideoniterna placerar ut biblarna, kan vi inte få porrfria hotellrum. Texter av denna typ brukar locka fram relativistiska argument, och det återstår att se om någon hugger på detta byte, och varför. Med lite tur kan detta ge ett tillfälle att punktera den heliga skriften i offentlighetens ljus. Sedvanligt tack till Jakob Ståhle, A

Der Spiegel berättar att vetenskapsmän har bevisat att Gud finns. Eller åtminstone visat att Kurt Gödels ontologiska argument för Guds existens är hållbart. Argumentet lyder som följer: Gud är det största tänkbara. Om Gud inte finns, kan man tänka sig något som har Guds egenskaper, men som finns. Detta är större än Gud på en punkt - sin existens. Men det leder till en paradox, eftersom Gud är det största tänkbara. Alltså är det felaktigt att anta att Gud inte finns. Om argumentet verkligen pålitligt visar att Gud finns, måste vi förhålla oss till allt annat som också kan styrkas med argumentet. Stålmannen är snabbast. Om Stålmannen inte finns, kan man tänka sig något som har Stålmannens egenskaper, men som finns. Detta är rent effektivt snabbare än Stålmannen eftersom detta fins. Men det leder till en paradox, eftersom Stålmannen är snabbast tänkbart. Alltså är det felaktigt att anta att Stålmannen inte är snabbast. Problemet är att det finns en tendens av felslutet &

Ni som får propaganda för en specifik religiös vidskepelse skickade till er via (snigel)post, skicka tillbaka utan att frankera.

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiosjätte som tar upp det populära komplexitetsargumentet. Biologi är komplicerat, och biologiska entiteter tenderar att vara otroligt komplicerade kemiska strukturer. Egentligen är komplexitetsargumentet inte ett argument, eftersom det vilar på en premiss om att komplexitet antyder design, utan att förklara varför komplexitet ska antyda design. Men det finns ett enormt förtroende för att komplexitet verkligen antyder design, och kreationistiska populärvetenskapliga organisationer dedikerar allt sitt propagandamaterial till att påvisa att biologi är komplicerat. Biologer förnekar inte att biologi är komplicerat, men kreationister belyser komplexiteten i syfte att plantera ett litet frö av misstro i sin publik: "Hur kan detta avancerade ha tillkommit utan designer

I februari i år  skriver läraren (inte konstnären) Lennart Holmblom en debattartikel som bl.a. publiceras på tidningen Dagens hemsida, att Skolinspektionens kritik mot Malmbäcks skola är obefogad. Enligt Holmblom har Skolinspektionen påpekat att en diskussion om evolution kontra skapelse måste ske på vetenskaplig grund. Holmbloms föreställningar om vetenskap och utbildning är mycket förfärande, och det visar hur otroligt viktigt det är att inte, som i Sverige, låta religiösa föreställningar ta sig uttryck i skolan. En skola fri från religion, berövar inte eleven sin påstådda rätt till "andlig utveckling". När man pratar om barns religion, och barns påstådda rätt där till, förhåller man sig till barnets föräldrar. Det är föräldrarnas eventuella religion som är den religion som barnet har rätt till. Tvärt om, eftersom vissa religiösa yttringar står i direkt konflikt med vetenskaplig konsensus, är den liberala synen på religion i utbildningsväsendet ett enormt problem. Vi har

Information vill vara fri. Är detta ett korrekt påstående? Nej, information vill ingenting. Politiska aktivister vill sprida information. Personer som inte vill köpa sina filmer vill "sprida information". Diskussionen om piratkopiering var dömd på förhand att bli ganska infekterad, eftersom piratkopiering som isolerad fråga är kopplat till emotionella laddningar. Copyright-lobbyn vill verkligen inte att upphovsmännens verk sprids vind för våg, och Internet-generationen vill verkligen inte att nätet ska vara toppstyrt. Enligt Bertil Kallner, chefsjurist på kammarkollegiet, finns inga juridiska förmåner associerad med att trossamfundet är just registrerat . När han uttalade sig i Sveriges Radio, lät han göra gällande att rätten att söka statsbidrag finns ändå, att möjligheten att söka vigselrätt finns ändå, och så vidare. Dessutom gjorde Kallner klart att lagar som gäller, gäller för alla, oavsett om de utövar religion eller inte. Men när en konflikt uppstår, vinner allti

I en serie av 100 bloggposte r förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiofemte som handlar om frihet till och från religion. Religionsfrihet! Redan i del 30 kunde vi konstatera att friheten från religion inte alls betraktas som självklar. Vi kan alltså konstatera att inte ens Sverige betraktar FN's deklaration om mänskliga rättigheter som något självklart, då friheten både till och från religion betonas däri. Frihet till religion handlar bl.a. om rätten att utöva sin religion och att indoktrinera sina barn. Denna frihet innefattar att försöka rekrytera andra människor till sin religion, men inte att slippa svar på tal när man gör det. Religionsfrihet innebär inte försämrade rättigheter eller möjligheter för den som väljer att inte tillhöra någon religion. En av svårigheterna som jag brottas med privat är att min frånvaro av

[ View the story "Bibeltolkningar" on Storify ]

I dagens Nerikes Allehanda går artisten Ingemar Olsson till ateisternas försvar, visst inte helt utan tjuvnyp mot "vissa" högljudda ateister (point taken) men därefter helt förutsättningslöst. Olsson skriver generöst att svenska ateister absolut inte kan hållas ansvariga för vad ateistiska regimer i andra länder gör. "Nordkorea är kanske dagens mest aggressivt ateistiska stat." Som ett extra stöd från Olsson så påpekas det att han känner jättemånga ateister som är jättetrevliga. Tack! Jag kan vara lika generös tillbaka genom att påpeka att jag friar alla icke-frimärkssamlare från ansvar för judeförintelsen, trots att nazityskland var en av de värsta icke-frimärkssamlande regimerna som någonsin existerat. Förresten, jag känner personligen många som inte samlar på frimärken, och de är jättetrevliga!

Inte många människor i sitt sinnes fulla bruk tror att det finns något helvete som man kommer till efter sin död, men dessa människor finns. Inte många i sitt sinnes fulla bruk tror att man över huvudet taget överlever sin egen död, men de finns. Förbryllande nog en betydande andel av de som verkligen håller dessa föreställningar fullt respektabla, och det som verkligen håller mig vaken om nätterna är att vissa av dem som tror på helvetet är vetenskapsmän och forskare . Rimligtvis är dessa personer bättre rustade än gemene man att förstå vilka påståenden om verklighetens beskaffenhet som är rimliga och vilka som är orimliga (såvida inte religion som fenomen är ett gift för tankeförmågan förstås). Sinsemellan är de helvetestroende inte överens om detaljerna kring helvetet. Varken lidandets utformning, varaktighet eller karaktär är känt, men alla som tror på det är överens om att helvetet är det dåliga stället , till skillnad från himmelen - det bra stället . Klart är att helvetet är ni

I en s erie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiofjärde. Även en katolik kan göra bra saker. Och ett exempel att även katoliker gör bra saker kommer från organisationen Catholics for Choice som kampanjar för användandet av kondom - Condoms4Life . Jag ifrågasätter absolut inte att detta är ett positivt initiativ, men det neutraliserar inte katolicismen. Alltså, att påpeka att goda initiativ tas av katoliker, och att dessa katoliker tillskriver sina goda initiativ till sin tro - katolicismen - säger inget om huruvida katolicismen är en positiv kraft eller inte . I fallet med Comdoms4Life är det lite tvärt om, eftersom initiativet vänder sig emot en katolsk dogm om preventivmedel, en milt uttryckt negativ dogm. Det vi ser exempel på är en välkomnad motreaktion mot en förkastlig ideologi, en ideologi som välsign

Att analysera sin strukturella makt är relevant så fort man ska uttala sig i en könspolitisk fråga, men aldrig så intressant som när man ska prata om kläder. Både om kläder och om frånvaron av kläder. Många minns säkert bottennappen i svensk juridik som handlar om att fråga våldtäktsoffer om deras klädsel eller varför inte åberopandet att kvinnors "nej" ibland betyder "ja". Vi har kommit en bit framåt idag. Det är absolut inte så att kvinnor är individer på samma villkor som män i det allmänna medvetandet, men aktiv feminism bidrar till att verkliga strukturella problem hålls synliga. Till vilken grad vill vi att kvinnor ska vara individer i samma utsträckning som män är individer? Alltså, när är våra feministiska mål uppnådda? Om vi tar spjärn i ofelbarheten hos krigsguden Jahve som instruerar oss i Andra Mosebok med handfasta regler om hur vi ska sköta vår boskap, våra fruar och våra slavar, så tänker jag att dessa instruktioner riktade sig till de fullvärdig

Föreningen Vetenskap och Folkbildning delar varje år ut sitt antipris "Årets förvillare" till någon som bidragit till att sprida desinformation i vetenskapens namn. Man kan argumentera att Svenska Kyrkan inte spridit sin desinformation i just vetenskapens namn , utan i religionens . Men är inte effekten densamma? Att uttala sig om vetenskapliga frågor i religionens namn, är fortfarande att uttala sig om vetenskapliga frågor. På föreningens hemsida står det att man lägger extra vikt på vädjan till auktoritetstro, vilket stämmer bra med hur Svenska Kyrkan jobbar. Mycket av det som påstås av Svenska Kyrkan, påstås för barn, och jag har själv som barn tagit kurserna som erbjöds. Att det är just barn som är målgruppen för många av de anspråk om verklighetens beskaffenhet som görs, märks extra tydligt när det drar ihop sig för skolavslutningar, och detta faktum borde intressera Vetenskap och Folkbildnings kommitté extra mycket. I söndagsskolan fick jag lära mig att tacka

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiotredje. Det är bättre att vara en försiktigt troende än en tvärsäker ateist. Den nya vågen av argument mot icke-tro på övernaturliga ting, handlar mer eller mindre uteslutande om att argumentera runt sakfrågan, gärna genom att angripa person istället för sak, vilket detta försök till försvar handlar om. Den troende som inte har något att säga om sakfrågan, och väljer därför att säga något om den som inte delar tron. Mattias Irving brukar prata om "kunskapssyn" när han inte blir bekräftad i sina föreställningar ( del 38 ), och detta argument om tvärsäkerhet handlar egentligen inte om sakfrågan, utan om ett attribut hos motdebattören - motdebattörens tvärsäkerhet. Denna strategi används även ganska flitigt av kreationister. Då beröms inte den egna osäk

Att överge sin tro och sin församling - Svenska Kyrkan - är inte alltid lätt. Speciellt inte om man tagit all den utbildning i tro som kyrkan erbjudit under åren, speciellt för barn under 1970-talet. Är det något jag vet, så är det att priset för Guds nåd är min tro på honom och min kärlek till honom. Detta och annat lär man ut till barn. Eller lärde ut till barn på 70-talet. Jesus utförde mirakel, botade sjuka, gick på vatten, trollade fram mat, och så vidare. När man sedan växer upp, utvecklar man förmågan att tänka kritiskt, förmågan att förhålla sig skeptisk till osannolika påståenden och att ställa påståenden i relation till varandra. Det skapar två goda anledningar att ta itu med sin religiösa tro. Antingen är det något som inte stämmer med det jag förväntas tro på, eller så förväntas jag inte tro på det som kyrkan lärt mig att tro på. I kontakt med representanter för Svenska Kyrkan har detta hanteras med rationaliseringar, i stil med: I söndagsskolan fick jag lära mig att