söndag 25 september 2016

Radio Houdi 180

Idag pratar vi vikingar, tv-licens, gitarrspel och granskningsnämnden i Radio Houdi. Lyssna här, mycket nöje!

lördag 24 september 2016

Det svåraste ordet är "ateist"

13/8 skriver Andreas Ekström i Sydsvenskan att vi behöver mindre religion, inte mer. Som svar skriver Micael Grenholm 27/8 att det är ateism som vi behöver mindre av. Jag kommenterar Grenholms text 28/8 blott genom att rätta de sakfel om ateism som han lägger på bordet. Därefter replikerar Grenholm (22/9) - jag ("Andreas Hellström", alltså Anders Hesselbom) omdefinierar ateism till att betyda frånvaron av gudstro - det är därför jag har fel. Jo, detta är på riktigt.
"Detta sätt att resonera är vanligt bland ateister. Populära amerikanska ateistiska sidor såsom American Atheists och The Secular Web argumenterar för att ateism inte ska definieras som tron att Gud eller gudar inte finns, utan det är avsaknaden av tro som karaktäriserar ateismen."
Alltså, att a-teism skulle betyda "utan Gud (Teos)".

Men det är alltså, enligt Grenholm, inte frånvaron av gudstro som definierar icke-tro på Gud - i så fall vore ju alla som inte tror på Gud ateister: Stenar, bäbisar och marsvin.
"Att definiera ateism som avsaknad av tro på Gud kallas för den breda definitionen av ateism."
Ateism betyder "utan Gud", och den mest inkluderande definitionen av ateism är "någon som inte tror på Gud", vilket självklart inte passar allas agendor eller världsbilder. Låt oss betrakta problematiken utifrån:

Jag har min kunskaps källa i vetenskapen. Jag är en vetenskaplig skeptiker*, och anser därför att grundlösa påståenden, som t.ex. X, är påhitt. Och givet att X är påhitt, är a-X (utan X) en norm. Alltså, eftersom jag inte tror på enhörningar är jag a-enhörningist (utan enhörningar), och eftersom jag inte tror på Gud (teos) är jag a-teist (utan gud). Mina grundantaganden är två: Att yttervärlden existerar, och att vi kan lära oss något om hur yttervärlden fungerar genom att studera den. Teistens (motsats till a-teistens) grundantagande är: Gud finns.

Antagandet att Gud finns följer inte till någon form av vädjan till logik eller konsistens - en allsmäktig Gud kan göra vad tusan han vill, helt utan att ta hänsyn till naturen, naturens lagar, logiken eller logiska implikationer. Det är därför premissen att Gud finns landar så väl hos samhällets begåvningsreserv. Dessa två postulat står helt enkelt väldigt långt ifrån varandra.
"Enligt denna definition är agnostiker, katter och stenar alla ateister eftersom de saknar tro på Gud."
Rent teknist är katter och stenar a-X, där X skulle kunna vara tron på tandfén, tron på gudar, tron på Oden, tron på Merkurius och tron på spöken. Utanför det ganska orimliga postulatet att "Gud finns" bedöms varje föreställning utifrån hur skälen formuleras och vilka data som rimmar med påståendet som görs. Det innebär jag kan ifrågasätta Grenholms agenda och partiskhet, helt utan att lägga några nya påståenden på bordet.

Grenholm presenterar alltså ett klagomål, men inte något argument, vilket i sig självt är en ledtråd för den som verkligen är intresserad av att komma så nära en sanning som möjligt är.

*) Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.

fredag 23 september 2016

Förhållandet till ateism


Repost från 2010. Stort tack Tommy Deile för musik.

onsdag 21 september 2016

Föreläsning om Commodore 64

Tisdagen den 27 september kl. 18:00 bjuder ABF i Örebro på en föreläsning om Commodore 64, i ABF:s lokaler på Fredsgatan 18 i Örebro.
Commodore 64 är fortfarande världens mest sålda hemdator, och trots att det gått 34 år sedan den introducerades på marknaden, släpps fortfarande nya spel till systemet, som fortfarande imponerar när det gäller grafik och ljud. Commodore 64 slog inte bara konkurrenterna Sinclair, Texas Instruments och Atari på fingrarna under 80-talet, utan lyckades överleva dem alla. Vad var det som gjorde att just Commodore 64 engagerade så många användare, programmerare, grafiker och musiker? Vad kunde datorn som inga andra system klarade av? Och vad är det som fortfarande lockar med just Commodore 64?

Föreläsare är Anders Hesselbom som har varit hemdatoranvändare sedan 1982 och idag är en inbiten programmerare och Commodore-entusiast. I denna föreläsning berättar han varför just Commodore 64 sticker ut i jämförelse med andra system.

Hörselslinga finns.
Fika finns till försäljning
Facebook-event finns här. Föreläsningen är gratis och öppen för allmänheten. Välkommen!

söndag 18 september 2016

Min bikini?

Sveriges radio rapporterar att Uddevalla kulturskola inte vill att elever ska klä sig "objektifierande" på sina danskurser. Det beskrivs inte närmare, men det handlar om att man inte får visa hud. Och man törs knappt tänka på vad som rör sig i huvudet på en person som betraktar hud som objektifiering. Ju mindre hud desto bättre? Burkini?

Givetvis är det inte bättre att tvinga av någon sina kläder än att tvinga på någon kläder. Vill man skyla sig, så ska man få skyla sig. Och om kulturskolan i Uddevalla, inför eleverna, betraktade det som normalt att inte alla ser lika dana ut, skulle man inte bara motverka styrningen av kläder, utan även göra eleverna en tjänst beträffande rustning inför framtiden i vuxenvärlden.

Personligen har jag inga problem att sympatisera med det burkini- och hijab-försvar som (bl.a.) kommer från Humanisterna. Det är inget snack om att hijabens existens handlar om objektifiering av kvinnokroppen, och jag erkänner fullt ut att plagget symboliserar kvinnoförtryck, men det finns ingen koppling mellan att man inte gillar något, och att man vill förbjuda det. Att låta idéer mötas och prövas mot varandra räcker gott. Förbud är aktuellt först när andras frihet begränsas, eller möjligtvis när den egna eller andras säkerhet äventyras. Apropå förbud så är det t.ex. inte tillåtet att inte tro på Gud i Saudiarabien. Och Frankrike var givetvis helt fel ute när de kriminaliserade burkini - att kriminalisera ett förtryck, är att byta ett förtryck mot ett annat, och om vi liberaler har rätt, så framkommer det på våra argument - inga förbud behövs.

Och varför skulle t.ex. iranska kvinnor vilja visa sitt hår? Sedan Irans islamiska revolution på slutet av 70-talet, har en kvinnosyn som liknar Uddevalla kulturskolas varit ett påbud. Och efter nästan 40 år, har påbud blivit norm. Och när det är norm att inte visa sitt hår, så vill man inte visa sitt hår. Rätt väg framåt, är att leva och låta leva. Det bästa man kan göra är att inte själv använda burkini eller hijab, inte att förbjuda det.


Inte heller i den nordeuropeiska kultur som jag själv antas tillhöra, lyder män och kvinnor under samma koder när det ska badas. Sedan början av 90-talet är alla spår av det frigjorda 80-talet som bortblåsta, och det finns inget intresse av att åtgärda detta genom att kriminalisera de extra plagg som kvinnor använder, som män slipper använda - vi kan bada topless. Skulle någon starta uppropet #MinBikini, skulle jag förmodligen stötta det, precis som jag stöttar #MinHijab. Och #MittKors.

Radio Houdi 179

Denna vecka trollar vi fram både rekommendationer och tokiga bibelord. Lyssna här, mycket nöje!

onsdag 14 september 2016

Auktoriteter säger att religiös skola är bra

Idag publicerar DN en debattartikel med 23 underskrifter som hävdar att religiösa friskolor, trots allt, är något bra som bör få finnas, och att det är kränkande att deras värdegrund är att ifrågasätta. Personligen misstänker jag alltid att det finns någon form av dold agenda när man inte riktigt nöjer sig med att driva friskola, utan att man driver friskola med (någon form av) religiös profil. Det rimmar hemskt illa med ambitionen att vara sekulär, och att vara så objektiv som möjligt. Om ambitionen är att vara objektiv, behöves ingen kristen profil - då skulle religionen kunna vara personalens och/eller elevernas fritidsintresse. Detta skriver jag samtidigt som vi sett att de skolor som undervisar i kreationism istället för (eller som komplement till) biologi, är just religiösa.

De 23 undertecknades lämplighet att över huvudet taget ha ett akademiskt jobb ställs på sin spets då texten som skrivits under har följande formulering:
Liberalerna anser att denna värdegrund ska vara sekulär. Felslutet här är att många som själva tillhör denna sekulära trosuppfattning uppfattar sig själva som neutrala, medan den i ett pluralistiskt samhälle de facto är en livsåskådning, en bland många.
Att en skola är sekulär, innebär att den inte är religiös. En sekulär skola kan givetvis vara partisk i både den ena eller den andra frågan, men en religiös skola, såsom t.ex. en kristen skola, är per definition partisk - det är partiskheten som ska locka föräldrar att sätta sina elever i den skola man anser passa. Men om man kallar sekularism för en trosuppfattning, så har man tänjt på betydelsen alldeles för långt. Att vara sekulär säger något om förhållandet till religiös tro, och sekularism är inte någon tro på samma sätt som väljarkåren inte är något riksdagsparti. Detta är ett alarmerande uttryck för att det är produkten av en religiös utbildning som gått till verket och skrivit debattartikel, som en demonstration av sin egen olämplighet. Dumheten fäller krokben på sig själv! Det är inte helt självklart att religiösa friskolor ska förbjudas, men debattartikeln i fråga får mig att allvarligt fundera på saken.

söndag 11 september 2016

Radio Houdi 178

John och jag går på Apple-event och jag tror att alla hittar något att vara kränkt över i veckans Radio Houdi! Lyssna här, mycket nöje!

fredag 9 september 2016

Lindenfors, Sturmark, Selander och Gustavsson ger besked om Gud

Debattkammarens senaste debatt på temat Guds existens har publicerats på YouTube. Svaret på frågan blev nej. Så här resonerade Christer Sturmark (förläggare, ordförande i Humanisterna, con), Patrik Lindenfors (biologiforskare, författare, con), Mats Selander (kristen lärare, pro) och Stefan Gustavsson (kristen lärare, pro).

Selander förklarar att han anser att Gud finns, och att förnekandet av detta är oförnuftigt. Selander definierar denna existerande gud som ett aktivt väsen, med vilja, som interagerar med oss i denna stund. Sedan är han tydlig med att förklara att han inte förstår grundläggande filosofiska termer.
"Ateismen är [enligt Selander] inte bara ett förnekande av påståendet att Gud finns, utan även en världsbild eller en livssyn som inbegriper övertygelser som t.ex. 'det finns inget övernaturligt' eller 'allt som finns är naturligt'. Eller 'vetenskapen (där fysik, kemi och biologi intar en särställning) är det enda, eller åtminstone överlägset bästa, sättet att få kunskap om verkligheten'."
Och så vidare. Yada, yada, yada. Utan intresse att ens sätta sig in i det man bemöter, är det omöjligt att vinna. Naturalismen är faktiskt ett positivt ställningstagande, inte helt olikt det Selander beskriver, men ateismen är ett exempel på frånvaro av en specifik vidskepelse, och är inte konstigare än att man inte tror på homeopati eller astrologi. Selander avslutar med att säga att han inte förstår kopplingen mellan förmågan att resonera och vår evolutionära historia, alltså finns Gud.

Innan Selander har lämnat talarstolen hinner han påstå att om människans syfte är konstruerat av människan själv, för människans egna väl, så finns det inget som hindrar att vi urskillningslöst skulle slå ihjäl varandra. Om vi bara vill varandra väl, antas detta vara en naturlig följd. Och visst, varför skulle annars Gud säga något annat i sina budord? Han tar även upp problemet med den fria viljan. Hur kan en naturligt skapad hjärna vilja eller inte vilja något? Man skulle kunna ställa detta på sin spets genom att fråga varför hungriga organismer försöker äta, när de ändå bara är en del av ett naturligt system när de som försöker äta överlever? För en biolog är detta inget mysterium, men för en teolog har vi att göra med oövervinnliga mysterium i en obegripligt komplicerad värld.

Christer Sturmark förklarar vad sekulär humanism är, och att han som sekulärhumanist anser att verkligheten är en naturlig plats. Sturmark avfärdar Selanders gud genom att inte ge den guden högre status än t.ex. en naturreligion som asatron. Likt biologen Richard Dawkins, påpekar han att förklaringar som hänvisar till en gudom, egentligen inte är förklaringar, utan ett sätt att flytta frågan från verkligheten till Gud.

Mycket välbehövligt lägger även Sturmark vetenskapen på bordet som förklaring till människan (och arternas) uppkomst. Det var inte jättetydligt att Selander gjorde sig skyldig till vad jag nu säger, men troende kan ibland legitimera sin vidskepelse genom att ställa den mot slump. Men slump och vidskepelse är inte det enda vi har att erbjuda - vi kan angripa frågan om arternas uppkomst vetenskapligt. Och idag har vi vetenskapliga teorier som inte behöver övernaturliga väsen, gudar eller andra, för att fungera. Selander gör sig förmodligen skyldig till ett tankefel som kallas falsk dikotomi, åtminstone om Sturmark uppfattat allt rätt.

Beträffande teodicéproblemet säger Sturmark att det verkligen är ett problem - tar man det till sin yttersta spets så kunde Gud t.ex. ha förhindrat jordbävningar, vilket jag håller med om. Att hänvisa till att människor dör för ett högre syfte, är cyniskt.


Stefan Gustavsson pladdrar en stund, sedan säger han att hans gemenskap med Ken Ham genom sin gudstro, inte är större än Sturmarks gemenskap med Mao Zedong som förnekar Gud. Att detta framkallar applåder säger mig att publiken är lite bakom på vissa punkter, såvida de inte är partiska förstås. Ateism är frånvaron av gudstro, och naturalism handlar om att avstå att förklara naturliga fenomen genom att åberopa magi. Zedong må ha förnekat Gud, men Sturmark förnekar varken Gud som förklaring till arternas uppkomst, eller tandfen som förklaring till varför tänder förvandlas till pengar - Sturmark råkar bara inte tro på en övernaturlig förklaring.

Att icketro på kristendomen bara är ytterligare en icketro bland många andra, accepterar inte Gustavsson. Då skulle man lika gärna kunna säga att icketro på evolutionsteorin bara är ytterligare en icketro på en förklaring till livets uppkomst. Va? Här skulle en snabb googling ha kunnat rädda Gustavsson från en ytterst pinsam sammanblandning.

Vidare anser Gustavsson att om Gud finns, så är Gud en ypperlig förklaring till tillvaron, vilket avslöjar en sammanblandning mellan existens och kunskap. I själva verket så vet vi inte hur det kommer sig att vi är här, bara för att vi skulle veta att vi har en övernaturlig agent att tacka för vår existens - självklart har vi bara att göra med beskrivningen av problemet, inte lösningen.

Yada, yada, yada, moral är magi, Universum är magi, här finns orsak á la William Lane Craig. Och apropå Craig så tar Gustavsson även upp finjusteringsargumentet, för att säkerställa att publiken verkligen inser att han inte förstår darwinismen. Att demonstrera okunskap inför ett argument, är inte ett sätt att bemöta ett argument - det betyder faktiskt bara att man inte tar sina åhörare på allvar.

Patrik Lindenfors erkänner sin okunskap i frågan som debatteras. Och han har rätt! Ingen kan veta vad som är upp och ner på något, ingen kan veta om vi finns, eller om verkligheten bara är en produkt av får fantasi, och om vi finns, så kan vi vara skapade förra torsdagen med falska minnen i en värld utrustad med falska bevis för olika naturliga förklaringar. Att hävda att Gud inte finns, är som att hävda att tandfén inte finns - vi vet inte. Ingen vet. Vi kan bara försöka härleda evidens, samtidigt som vi kan ha fel i allt vi tror oss veta.

Men så påpekar Lindenfors att Gud kan ha påvisat sin existens, men att det verkar som att han inte finns. Därefter kommer en opposition mot kristna auktoriteter, med hänvisningar till både häxbränningar och jakten på gudsbevis. (Jag tänker inte förta mina läsare nöjet att höra hur Lindenfors bemöter vädjan till känsla 49 minuter och 10 sekunder in i debatten.)

Likt Sturmark reducerar Lindenfors Selanders och Gustavssons gud till en gud bland många andra, men en vink till "God of the gaps", medan vetenskapen har högre ambitioner. Jag är nästan benägen att Lindenfors har fel när han säger att "Gud är kärlek" skulle vara en lek med synonymer, när det uppenbarligen handlar om en ekvivokation i stil med "Gud är kärlek, kärlek finns, alltså finns Gud". Men Lindenfors räddas av en insinuation om en skillnad mellan Gud och kärlek - Gud kan vara kärleksfull utan att vara begränsad till att vara en känsla mellan två människor - men lite tydlighet hade inte skadat där. Panteism är ett trick, och så vidare. 57 minuter och 20 sekunder in i det drygt timmeslånga klippet blir Lindenfors tvungen att svara på hur det kommer sig att Koranen har så rätt i vetenskapliga frågor, vilket inte förändrar något för mig. Och avslutningsvis inkasserar Lindenfors pluspoäng genom att analysera kristendomens mora - vilket görs alldeles för sällan. Titta gärna på debatten, mycket nöje!

onsdag 7 september 2016

Efterlivssexreglerna

MEMRI TV, som syftar till att skapa en brygga mellan öst och väst, publicerade 2013 en video där imamen Muhammad Ali Shanqiti berättar om kvinnorna man får i sitt efterliv. Det var faktiskt ett ganska intressant föredrag, i sin korthet.


Detta gäller: Varje muslim får minst två jungfrur i paradiset. För varje jungfru får man 70 tjänarinnor. Man får ha sex med sina jungfrur och deras tjänarinnor. För varje kvinna från denna värld, får man 70 jungfrur. Det finns alltså tre typer av kvinnor i paradiset. Jungfrur, tjänarinnor och kvinnor från denna värld. Det muslimska paradiset måste vara kvinnoälskarens dröm!

Själv är jag nöjd med mitt monogama liv, men om man nu är muslim för brudarnas skull, så är det viktigt att komma ihåg att man inte ska ha sex med någon som inte vill ha det, oberoende av religiösa privilegier. Det spelar förmodligen ingen roll i paradiset, knock yourself out, men det känns väldigt viktigt att tänka på innan man kommer dit.

söndag 4 september 2016

Radio Houdi 177

Det våras för Radio Houdi och vi pratar både bokmässa och Svenska kyrkan. Lyssna här, mycket nöje!

Reklamens makt över oss och kvinnliga programmerare

2014 publicerade NPR en kort och mycket intressant artikel med rubriken "när kvinnor slutade koda".  (I detta fall är koda slang för att programmera datorer.) Med en graf visade man hur andelen kvinnor på utbildningar inom medicin, juridik, fysik och datavetenskap följdes åt från 1970 till tidigt 80-tal, och därefter har de tre förstnämnda följts åt, medan kvinnorna inte längre studerar datavetenskap.


År 1984 var redan hemdatorerna populära på allvar. Dessa marknadsfördes som leksaker för pojkar, och det fick till följd att man på datavetenskapsutbildningen kunde kräva lite förkunskap av sina studenter. De som läser kurserna har ett visst intresse, de som har ett visst intresse har också en viss kunskap, och dessa är män.

En typisk Commodore-reklam kunde i början på 80-talet visa en pojke (oftast) som sitter med en Vic-20 eller en Commodore 64, samtidigt som det påpekas att datorn i fråga har bra specifikationer och att det finns bra program att köpa till datorn.


Under senare halvan av 80-talet kunde vi se hur en tonårskille sitter med sin Amiga och gör sådant som inte var möjligt att göra med tidigare datorer, t.ex. bygga en modell av ett rymdskepp eller hjälpa The Pointer Sisters med sin nya hitsingel. Dessa reklamfilmer vände sig alltså till killar, medan tjejer ägnade sig åt annat - för att reklamfilmerna vände sig till killar.

Reklamen i nutid är mer sofistikerad. Volvo har gjort mycket snygga reklamfilmer där en mer eller mindre klädd Zlatan kör bil, poserar med bilen, badar, eller vad det nu må vara. Zlatan är man, så reklamen vänder sig till män. Han är snygg, vilket uppenbarligen gör honom till en förebild för andra män - han är någon man vill vara. Och så associerar vi detta till Volvo, tack vare reklamen.


BMW Sverige hade en reklam där Gigi Hadid sätter sig i en bil och kör. Om nu antagandet att bilar, precis som datorer, är till för män, så har inte Gigi något annat i reklamfilmen att göra än att se snygg ut. Hon är således, till skillnad från Zlatan, objektifierad. Och efter påtryckning från Sveriges Kvinnolobby så fällde Reklamombudsmannen filmen.


Expressen beskriver kamerarörelser och ordval på ett sätt som får läsaren att tänka att det bildspråk som framställer en man som en förebild, är precis det bildspråk som framställer en kvinna som ett objekt. Det innebär att det blir lättare för den individuella reklamproducenten att använda män, Zlatan istället för Gigi. Men att vi då har kvar problemet med kvinnliga förebilder, vilket också verkligen är ett problem - det visar NPR tydligt i sin artikel.

En annan väg framåt, skulle vara att vi hittar ett sätt att inte förhålla oss så hårt till reklam, eller vilka identiteter vi tillskriver till karaktärerna i reklamen. Det skulle återerövra en del av den kontrollen över våra känslor som vi donerat till reklamen, och jag tror att det skulle gagna vårt välmående i långa loppet.

onsdag 31 augusti 2016

Tokmässan i Göteborg

Temat för årets bokmässa i Göteborg (Bok & Bibliotek) är yttrandefrihet. Som Svensk är man ganska bortskämd med rätten att yttra kontroversiella åsikter, vilket innebär att frågan om yttrandefrihet inte alltid är på agendan. Från Wikipedia:
Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar friheten på följande sätt: "Var och en har rätt till [...] yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser"
Yttrandefrihet handlar alltså inte om rätten att prata om vädret eller göra regeringsvänliga uttalanden - den friheten finns i länder som saknar yttrandefrihet. Nej, det handlar om att försvara rätten att uttrycka kontroversiella åsikter, som t.ex. att försvara en marginaliserad minoritet eller uttrycka sig regeringskritiskt. Och i linje med detta har bokmässan öppnat dörrarna för mycket diskutabla grupper, som t.ex. Imam Ali Islamic Center, kända för att ha bjudit in en föreläsare som förespråkar dödsstraff för homosexualitet. En annan utställare är Nya Tider, en veckotidning som beskrivs som främlingsfientlig. Handlar det om yttrandefrihet, så gör det!

De senaste veckorna har det bråkats en hel del om vad som väger mest för bokmässan - temat yttrandefrihet eller de värderingar som arrangörerna står för? Första bedömningen var att bokmässans värderingar, årets tema till trots, väger tyngst. Yttrandefrihet i all ära, när det blir för varmt om öronen, vill man hellre ha konsensus kring sina värderingar. Det behöver inte påpekas att det blev lätt att driva med arrangören. Och som grädde på moset bjuder SVT in Janne Josefsson och Erik Rosén debattera bokmässan i Opinion Live. Efter att ha blivit ansatt av Josefsson erkänner Rosén att han inte vet vilka som ställer ut på mässan, men nämner att det bästa sättet att komma till insikt, är att tillåta offentlig debatt. Det låter nästan som yttrandefrihet - frågan som Rosén helst verkar vilja ducka för. Han säger, angående en mässa om yttrandefrihet, att det inte är någon mänsklig rättighet att få ställa ut på mässan. Korrekt i sak, men det adresserar inte rätt fråga. Skulle vi ha diskuterat varför det finns få kvinnor i svenska bolagsstyrelser, så kan man flika in att det inte är någon mänsklig rättighet att få sitta i en styrelse. Korrekt i sak, men det adresserar inte rätt fråga.

Nu har ett par veckor passerat, och debatten har lärt mig vad Nya Tider är. Deras varumärke har vuxit rejält. Och efter att ha funderat på saken så anser nu Bok & Bibliotek att Nya Tider är välkomna tillbaka. Man har alltså, under ett par veckors tid, placerat den man till synes ville tysta i centrum i svensk kulturdebatt, för att sedan välkomna dem som utställare på sin bokmässa! Det låter för dumt för att vara sant. Tillåt mig citera Karin Olsson: Bokmässans vd Maria Källsson "...har förvandlat Bokmässan till en smälla i dörrarna-fars. Jag skulle tro att hon själv visas på porten efter att årets mässa har bommat igen."

Uppdatering 2016-09-03: Bokmässans värderingar

måndag 29 augusti 2016

Radio Houdi 176

Denna vecka i Radio Houdi tatuerar vi oss igen, och driver med ateister och humanister. Lyssna här, mycket nöje!

söndag 28 augusti 2016

Micael Grenholm angriper ateismen

Andreas Ekström skrev en artikel i Sydsvenskan 13/8 betitlad "Vi behöver mindre religion - inte mer". Micael Grenholm skrev ett svar 27/8 med titeln "Vi behöver mindre ateism - inte mer" som inte togs in (åh nej!) och som han därför publicerar på sin blogg. Jag tänker kommentera svaret i sin helhet.
"Anders Ekström argumenterar i Sydsvenskan kultur (13/8) för att religiösa företrädare ska akta sig för att debattera politik, då religionen ska vara privat och inte försöka påverka samhällets regler. Bakom Ekströms text spökar myten om ateismens neutralitet, att det är rimligt att samhällsdebatten utgår från att Gud inte finns och därmed inte har någon åsikt om hur mänskliga samhällen ska se ut."
En ateist är en person som saknar tro på någon gud. Ateism är inte alltid neutralt, då en del ateister kopplar värderingar till sin icke-tro på Gud, och teister (Gudstroende) ibland kopplar värderingar till andras icke-tro på Gud (ateism). Men tittar man på definitionen av ateism, alltså frånvaron av en tro på en gudom, så behöver det inte finnas några värderingar alls. Man skulle kunna säga att många som tror på chemtrailskonspirationen är miljöpartister, men det är inte värderingarna som definierar anhängaren av konspirationen, det är föreställningarna. Är man troende, så är man det. Tror man inte på Gud, så tror man inte på Gud.

Vetenskaplig skepticism korrelerar med ateism. Många som inte tror på Gud, har fått en gudsbild presenterad för sig, och avfärdat den på grund av undermåliga bevis eller bristande skäl att tro. Men vetenskaplig skepticism är inte en värdering på samma sätt som t.ex. tanken att kvinnan ska tiga i församlingen (1 Kor 14:34), utan snarare ett förhållningssätt till omvärlden. Jämför t.ex. med en person som inte tror på astrologi.
"Men ateismen är en trosövertygelse och livsåskådning som alla andra, den är vare sig vetenskapligt bevisad eller ens särskilt populär. Knappt någon filosof eller seriös religionsdebattör skulle hävda att vi vet att Gud inte finns eller att Guds existens vore omöjlig, vilket därmed gör ateismen till en orimlig utgångspunkt i vilken diskussion som helst, inklusive den politiska."
Idag finns det inte längre någon som verkligen tror att ateismen är en trosövertygelse eller livsåskådning. Man stöter på sin höjd på detta påstående när det upprepas av någon som egentligen inte kan motivera sin utsaga, men som använder påståendet för att han gillar utsagan, och för att det passar. En ateist kan förvisso tro att verkligheten inte rymmer några gudar, precis som en person som inte tror på enhörningar kan tro att verkligheten inte rymmer några enhörningar. Men det som utmärker en ateist är att han inte tror att några enhörningar ryms i verkligheten, och den som utmärker någon som inte tror på enhörningar är att han inte tror att verkligheten rymmer några enhörningar. Det är en enorm skillnad på att tro att något inte finns, och att inte tro att något finns, inte acceptera att något finns och att inte låta sig övertygas. Det ena är ett (förvisso rimligt) antagande om verkligheten, det andra är skepticism mot ett ganska obegåvat påstående om verkligheten. Sen kan t.ex. kristna vara mer benägna att rösta på något politiskt parti och ateister mer benägna att rösta på något annat, men det i sig säger inget om att ateismen pekar ut några värderingar. Det kan lika gärna vara så att skepticism tenderar att både följa till ateism och att man gärna söker sig till vissa (eller från vissa) värderingar.
"I sin text erkänner Ekström existensen av objektivt sanna moraliska värden, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och individens frihet. Men utifrån en ateistisk världsbild kan objektiv moral egentligen inte existera och det finns inga garantier för att en ateist inte väljer att bli nihilist eller ansluter sig till ett etiskt system som Ekström och jag skulle tycka är avskyvärt."
Antagandet att objektiva moraliska värderingar inte kan existera om inte en speciell gud existerar, är grundlöst. Dessutom, moral behöver inte vara objektiv för att vara relevant, och rent hypotetiskt skulle ett etiskt system kunna vara relevant även om dess ursprung kommer från konsekvensanalyser och förnuftigt resonemang. Låt säga att vi hade en helig bok som sa att trollkvinnor inte ska få leva (2 Mos 22:18), men att vi lever i ett samhälle där häxbränningen sedan länge har upphört, gör vi då fel som inte bränner häxor, eller har vi resonerat oss till en bättre moral, som kanske rent av beskriver en eventuell Guds intentioner bättre än den heliga skriften? Och omvänt, hur levde Israels folk innan Gud sa åt dem att inte dräpa (2 Mos 20:13)? Slog de planlöst ihjäl varandra? Nej, det skulle ha varit en evolutionär återvändsgräns. Moral är oberoende av gudomliga väsen.
"Utifrån teismen grundar sig det sant moraliskt goda i Guds natur och uppenbaras för människor genom ett gudagivet samvete. Om ateismen vore sann hade moraliska värden dock varit subjektiva, beroende av mänskliga medvetanden där ingen har större auktoritet än någon annan. Det finns utifrån ateismen ingen anledning till att Kants moraliska imperativ skulle få företräde framför Pol Pots ateistiska folkmordsetik, eller att humanismen skulle vara mer rimlig för en ateist att ansluta sig till än socialdarwinism. Att hävda att vi borde tro på den etiska teori som är mest rationell eller positiv för mänskligt välmående förutsätter ett 'borde' som är beroende av att man har erkänt objektiv moral redan innan man har valt etiskt system."
Ateismen kan inte vara sann eller falsk, men ateister gör rätt i att inte vara anhängare av någon hypotes som säger att det finns gudomliga väsen, för inget tyder på att så är fallet. Och som jag skrev ovan, kan ateister mycket väl skilja Immanuel Kant från Pol Pot. Men var Pol Pots folkmord ateistiskt? Även om jag bortser från att Micael Grenholm inte riktigt vet vad ateism är, så borde jag inte kräva för mycket av Grenholm om jag frågar varför Pol Pots icke-tro på just Gud skulle vara mer relevant än Pol Pots icke-tro på andra övernaturliga väsen? Grenholms resonemang är irrelevant, eftersom det på sin höjd säger något om hans egna bias - det finns många icke-existerande väsen som gör anspråk på att vara moraliska, men Pol Pots icke-tro på dessa ska vi inte tänka för mycket på, eftersom Grenholm själv delar Pol Pots icke-tro på dessa väsen. Hyckleri, helt enkelt.
"Ekström riktar legitim kritik mot religiösa rörelser som har brutit mot det objektivt goda, men det vore oseriöst att blunda för de övergrepp som har motiverats av ateistiska ideologier. En kristen präst som förgriper sig på barn kan enkelt anklagas för att strida mot Jesu etiska undervisning. Men vad kan en västerländsk ateist säga till en nordkoreansk sadistisk fångvaktare? Att han bryter mot mänskliga rättigheter som hans ateism ändå inte förpliktigar honom att tro på?"
Vad är det som gör en ideologi ateistisk? En ideologi kan t.ex. vara antiteistisk och opponera sig mot Gud (eller någon gudom), men icke-tro på ett väsen handlar inte om ideologi, det handlar på sin höjd om naturvetenskap. Man kan hoppas att ett väsen finns, men inte tro att det finns, på grund av bristande skäl. Man han önska att ett väsen inte finns, och inte heller tro det. Man kan hoppas att ett väsen finns, samtidigt som man funnit skäl att tro det. Man kan även hoppas att ett väsen inte finns, samtidigt som man anser sig ha funnit skäl att tro det. Ateism betyder att man inte tror, och handlar alltså på sin höjd om naturvetenskap, men kanske inte ens det. Igen, ateist är man om man saknar gudstro, oavsett skäl. Det är inte rimligare att tala om "ateistiska ideologier" än "ideologier som inte tror på Den Förskräcklige Snömannen". Pol Pot var kommunist och khmer, där (bl.a.) kristendomen sågs som ett hot mot det religiösa förhållande man skulle ha till Kampucheas kommunistiska parti, vilket innebär att Pol Pot motsatte sig (konkurrerande) religioner. Ateismen, icke-tron på en någon Gud, är inte mer relevant än frånvaron av annan tro. Pol Pot opponerade sig t.ex. även mot buddhismen, och förföljde även buddhister, trots att dessa är ateister.
"Så länge vi inte vill överge vår grundläggande övertygelse om moraliska värdens objektivitet - och det vill vi inte - så följer att det är både rimligt och sannolikt att det sant moraliskt goda är grundad i ett transcendent medvetande som står över oss människor. Med den insikten i ryggen bör vi definitivt släppa fram religiösa perspektiv i samhällsdebatten. Att motsätta sig det med hänvisning till att religiösa har brutit mot de objektiva moraliska värden som ateismen inte har någon förklaring för, är pinsamt självmotsägande."
Varför behöver religiösa perspektiv debatteras? Hittills har det, i alla kända fall, placerat målet längre ifrån de religiösa urkunderna, inte bara när det gäller moral, utan även när det gäller vetenskap. Och ironiskt nog handlar ju inte ateism om moral, utan, som sagt, på sin höjd om just vetenskap. Kanske att det är Micael Grenholms åsikter som är det som Micael Grenholm egentligen tycker ska släppas fram? Det har uppenbarligen sina fördelar att blogga när man inte kan leva upp till kraven som ställs av Sydsvenskan för publicering!

Uppdatering 2016-09-24: Svenska Apologetiksällskapet svarar (det är jag som av någon anledning är "Andreas Hellström") här, och jag ger replik här.

"Vem umgås du med på Twitter?"

Samtal med Roger "Salle" Sahlström bl.a. om hur man uppfattas beroende på vem man pratar med på sociala medier.

fredag 26 augusti 2016

Problemet är de curlade 80-talisterna

Sydsvenskan rapporterade idag om att Migrationsverkets ineffektivitet berodde på att deras tjänstemän är en massa "curlade 80-talister". Var detta ett skämt, eller skyller man verkligen sin ineffektivitet på en ny och bortskämd generation? Även SVT rapporterade om detta idag, och kompletterade med en liten faktaruta som deklarerar att besluten per anställd år 2013 var 60 per år, men år 2015 endast 40 per år. Så går det när man curlar sina barn!

Lite lästips:

2016-08-18: Stoppa religiösa friskolor - bli kvitt hedersnormer av Noomi Andemark - årets viktigaste text om hederskultur


2016-08-08: Skolan ska inte upprätthålla hedersnormer av Sophia Jarl

2016-07-30: Omöjligt att bjuda folk under 45 på middag av Johan Hakelius


2016-04-12: So, what do british muslims really think? av Kenan Malik


2016-03-07: Varenda trofé är ett långfinger mot "dem" av Johan Hakelius

2016-03-07: MP nomineras till årets miljöförvillare (Expressen) - extra intressant idag med tanke på att solenergi beskattas.

2016-03-06: Ateism inget skäl för att få kött i skolan av Victor Blomdahl

2016-02-20: Låt kvinnorna ta över som imamer av Antonia Jaksic



2015-10-07: De som försvarar slöjan visar kvinnoförakt av Devin Rexvid

2015-09-14: Därför låter vi oss övervakas på internet av Rasmus Fleischer


2011-05-28: Gud hör bön - nu är det bevisat (Aftonbladet) - Spoiler alert: Nej.

torsdag 25 augusti 2016

Jag stöttar #minhijab

Människors klädval (eller frånvaro därav) på badstranden utgör en mycket viktig principfråga. I Sverige har vi generellt sett inte några problem med att kvinnor behöver ha mer restriktiva regler för hur man får eller inte får klä sig. Det tydligaste exemplet på det skulle kunna vara olika badhusregler för män och kvinnor - om ett subjekt blir kränkt över att ett objekt är topless, är subjektet ett problem om objektet är man, medan det är objektet som utgör problemet om objektet är kvinna. Jag ifrågasätter alltså inte västvärldens orättvisa omyndigförklarande av kvinnor.


I samma anda borde det inte vara några konstigheter att Frankrike kriminaliserar användandet av den heltäckande baddräkten "burkini" på stränderna? Om man diskuterar i perspektiv av symbolspråk och vad olika saker står för, kan ett burkiniförbud vara rimligt. Svenska makthavare beskattar sådant som är problematiskt (solenergi eller biståndsdonationer) och förbjuder sådant som anses vara direkt farligt (gårdsförsäljning av vin). Personligen anser jag att rätten att själv få bestämma hur man ska vara klädd, väger tyngre än det faktum att burkinins existens kommer från primitiva mäns syn på kvinnor som hårdvaluta. Jag förstår alltså varför man kan ogilla burkinin, men jag tycker att man ska kunna möta en burkini på ett mer vuxet sätt än en önskan om att förbjuda den.

Och med eller utan ett förbud, att tvinga av en person sina kläder, eller bötfälla denne för att kläderna bärs, är inte rimligt. Det kan jag motvilligt gå med på när symboler fästes på kläderna, som t.ex. en svastika, men inte när frågan snarare handlar om vad omgivningen associerar till själva plagget.


Ni som följer min blogg vet att jag har bevakat hur de kommunala badhusen använt olika måttstockar när de förhåller sig till män som badar topless och kvinnor som gör detsamma. Och nu är det alltså förenat med böter att bära vissa plagg i Frankrike - om man är kvinna. Så även om man erkänner det faktum att burkinin är en konsekvens av ett förtryck, så är en "grundläggande princip är att man ska få ha vilken religion eller livsåskådning man vill, man ska ha rätt att byta eller lämna sin religion, man ska få kritisera religioner och välja hur man vill att ens livsåskådning ska komma till uttryck". Och när det är principen som är problemet, så är det principen som ska angripas, vilket jag gärna gör. Därför stöttar jag #minhijab!

Uppdatering 2016-08-26: Burkiniförbudet i Frankrike rivs upp.