fredag 13 januari 2017

Jocke och Jonna återvänder till spökslottet

0- 7 minuter: Innan man tittar på videon där Jocke och Jonna återvänder till spökslottet ska man se del 1, vilket jag inte gjort. Jag tillåter mig att direkt ta del av de fenomen som presenteras i del 2, och jag skulle tro att de uppjagade klipp som presenteras början, utgör essensen av första delen. Det är vad jag kan utläsa av dialogen som följer direkt efter.

Slottet där det enligt uppgift spökar är Husby Säteri, och denna gång har man ringt spökjägare - LaxTon Ghost Sweden - som har med sig sina elektroniska verktyg för spökkommunikation*.

7-12 minuter: Spökjägarna presenterar sig själva och sina prylar. Mest anmärkningsvärt en speldosa som spelar snabbare om en människa är nära. Jag förmodar att om speldosan spelar fort, trots att ingen synlig människa är nära, så har man identifierat ett spöke. Och är det inte detta som gör spökjägeri lite speciellt? Att man väljer en speldosa i en ask med formen av en likkista, istället för en plastdosa med en lysdiod?

12-13 minuter: Briefing med teamen. Team Jocke och team Jonna.

13-17 minuter: Dags att släcka ner Husby Säteri och inleda spökjakten tillsammans med team Jocke på vinden. Knappt har man börjat förrän första vittnesmålet kommer, faktiskt från en av spökjägarna. Det kändes som att någon tog hans hand. Efter förtydligande fråga från Jocke: Inte som någon vindpust. I egenskap av vetenskapsman bör spökjägaren bortse från det fenomenet, med hänvisning till bristande dokumentation** och Ockhams rakkniv***, men det nämndes.

Nu rör man sig i mörker. Tittaren har inga problem att se vad som händer, tack vare användandet av mörkerkameror. YouTube-stjärnorna ser ingenting, men som tur är har de ficklampor med sig. (Kommer på mig själv med att stanna upp och fundera lite kring detta...)

Uppe på vinden nämns den första utrustningen som ska användas: Ett iPad-baserat kommunikationsverktyg och två mätare som mäter elektroniska fält (gaus). Därefter uppmanas eventuella spöken**** att ge sig tillkänna, och det iPad-baserade kommunikationsverktyget plockas fram. Verktyget ger spöken en möjlighet att manipulera ett brus till ord eller meningar.

17-18 minuter: Nu får vi följa med team Jonna ner i källaren. I källaren används ingen iPad, men väl en gausmätare och en spirit box (som eventuellt är någon form av transistorradio - Jonna säger "radiogrejen").

18-23 minuter: Team Jocke är rädda på vinden. Någon av apparat piper, vilket utlöser reaktioner. Vid det här laget råder det absolut inga tvivel om att spöken inte behövs för att skapa kalabalik - låt dem jaga upp sig i mörkret tillsammans, så blir de rädda ändå.

Frågor ställs till kommunikationsverktyget***** som svarar "Allan" (?), och Jocke gör ett nummer av att en brummande motor "absolut" borde vara avstängd. Därefter har vi lite blandat tjatter.

23-24 minuter: I källaren utspelar sig ungefär samma sak, fast istället för iPad-baserat kommunikationsverktyg används en spirit box. Den påstås säga "Jonna", men jag kan inte riktigt uppfatta det.

24-30 minuter: Vi fortsätter att växla mellan Jocke på vinden och Jonna i källaren. Vi får reda på att teamen har utbytt information, men att det finns en misstro mellan teamen. Därför byts medlemmar ut och man går upp på vinden igen. Vi följa med upp på vinden där de återberättar sina upplevelser för nykomlingarna. Motorn kallas nu för "generatorn".

Efter ett nytt pip från någon utrustning, börjar man jaga upp varandra igen. Man vittnar om syner och iPaden säger "han slog mig". Av kommunikationen framgår att man tror sig prata med ett spöke****. "Vi är här för att vi finns här."

Gruppen hör ett ljud, och skeptikern från team Jonna påbörjar sin slaviska bekännelse om omvändelse. Men tittaren får inte riktigt ta del av vilket ljud det är, och jag har väldigt svårt att veta till vilken grad de hetsar upp varandra på grund av att det knarrar i träplankorna, eller till vilken grad de reagerar för att bjuda tittaren på en bra föreställning. Ljuden vi får höra istället, är pålagda i efterhand (smakfullt spetsade med lite passande spöktoner), så även om vi tittare får ta del av deras vittnesmål, så släpps vi inte riktigt in i ämnet som avhandlas.

Drygt 29 minuter in, kommer Jocke ut som spöktroende och berättar att de han upplevelser inte beror på slumpen. Motorn benämns nu som "kompressorn".

30-31 minuter: Team Jocke lämnar källaren. Eftersnack nedanför.

31-33 minuter: Nu får vi följa team Jonna i källaren. Man vill ha ett spökes (?) namn uttalat i spirit boxen. Jonna säger (väldigt insiktsfullt) att hon kanske hörde sitt namn för att hon ville höra sitt namn. En annan teammedlem åberopar att spöket är irriterat.

33-34 minuter: Eftersnack med team Jocke i belyst rum. Individuella vittnesmål ges med grönt filter på kameran (vilket påminner lite om mörkerkameran - är det show så är det show).

34-39 minuter: Mörkt igen. Team Jonna ska upp på vinden. Team Jocke har hämtat speldosan, och går också upp. Motorn (fortfarande "generatorn") orsakar fortfarande problem för Jocke, men Jonna är inte det minsta besväret. Både Jonna och spökjägaren delar ut instruktioner till spöket, och speldosan placeras på golvet. Speldosan fallerar, och Jonna konstaterar att energiförbrukningen har varit spöklikt stor, med medhåll från spökjägare.

Medan en spökjägare delar ut nya instruktioner säger iPaden "står där", och gruppen beslutar sig för att gå ner och byta batterier i speldosan.

39-43 minuter: Ett reducerat team med Jocke i spetsen ska titta på våning två. Man har släckt alla lampor och man bär med sig EMF-mätare (elektromagnetiskt fält). Man hör ett ljud, men får inga utslag. Då plockar man fram en annan utrustning (REM-pod) som ger utslag av människor, så att man identifierar osynliga människor. En spirit box verkar också användas. Vittnesmålen haglar in.

43-44 minuter: Varv två på våning två ska utföras i tystnad. En viss besvikelse över att den riktiga spökligan (Murray, Aykroyd, Ramis och Hudson) har tuffare spöken har helt klart infunnit sig. Speciellt tysta är man inte, men tittaren får först ta del av lite allmänt skojande och sedan får tittaren ta del av klagomål från kameramannen (som vi sedan får veta heter Danjal).

44-45 minuter: Sjuka ljud rapporteras från biljardrummet. Jonna rapporterar från "rum 3", som i första filmen hade "mest aktivitet". Vi får ta del av hennes inspelningsstrategier, och vi får höra att garderobsdörren är stängd.

45-48 minuter: Tack vare tända lampor, HD-kameror och miraklet med The Internetz får vi ta del av sovande ungdomar med smartphones. Jocke meddelar att de ska stänga ner kameran för att det är jättemycket aktivitet "men"...

En Tony bekräftar att kamerorna är borta, men att de bär med sig det iPad-baserade kommunikationsverktyget (numera benämnt "kommunikationsradion", trots att det är en IOS-app). Deltagarna hoppar upp i en säng, släcker sina ficklampor och konstaterar att det inte finns några spöken där.

48-52 minuter: En spökjägare försöker prata med ett spöke i ett hyfsat ljust rum. När svaret uteblev, lämnar man platsen. I biljardrummet hittar Jonna mattfransar (som borde suttit på mattan under biljardbordet) utspridda. Av vad jag kan se från filmen, har vi att göra med enorma materiella skador, men jag är osäker.

Ett ultimatum ställs: Om spöket är där, ska spöket ge sig tillkänna!

Inget spöke ger sig tillkänna, därför ska en spökjägare gå upp på vinden ensam. Jonna får hög puls, och följer - ett sista minuten beslut.

52-55 minuter: En spökjägare, Jonna och en kameraman uppmanar ett spöke att komma fram och visa sig. "Vem är det som är här på vinden?"

Kommunikationsverktyget (iPad-appen) pratar, men det övertygar inte Jonna och spökjägaren. De ropar vidare. Trots detta bryter Jonna, och går ner. Endast en spökjägare och en kameraman är kvar på vinden. Spökjägaren uppmanar spöket att få repet att röra sig. Han uppmanar spöket att visa sig. Sen ger han upp.

55 minuter: Skeptikern åberopar självöppnande dörr. Nu har jag svårt att hålla mig för skratt, men vad helst som säljer, är naturligtvis gångbart i detta sammanhang.


Detta följs av samtal mellan bl.a. Jocke och skeptikern om hur mystiskt allt är, och att det är dags att gå. Avslutningsvis vittnar skeptikern om att han aldrig känt så mycket paranormal aktivitet förr. Även om Husby Säteri vore fullproppat av spöken, framställer filmen de spöktroende som godtrogna och (ursäkta) faktiskt lite korkade.

Glöm inte att ge klippet en tummen upp om ni vill att Jocke och Jonna - som är överbevisade på alla plan om spökens existens - ska övernatta på fler ställen.

Slutsats: Om Jocke och Jonna tittar på denna video, kommer de förmodligen att se på varandra och säga "men så dumma vi var - vi hetsar ju upp oss för ingenting". Vi har egentligen inte bevittnat något annat än spekulationer och appar. Ghost Radio kostar ungefär 20 kronor, vilket är en dyr specialeffekt med tanke på kvalitén på denna video. Personligen anser jag att man bedrar sina tittare.

*) Utrustningen finns till försäljning på spökjägarnas hemsida, så eventuellt kan det finnas ett kommersiellt intresse för spökjägarna att faktiskt hitta spöken. Tittaren bör ta med det i sin bedömning.

**) Vetenskap och dokumentation: Upplevelser, minnen och känslor har många fler potentiella förklaringar än faktiska händelser. Det som inte kan dokumenteras, måste man bortse från.

***) Ockhams rakkniv: Man ska inte ska anta fler företeelser eller ting än som behövs för att förklara de observationer man gör. Det är betydligt mer rimligt att anta att man jagar upp sig och inbillar sig saker, än att anta att människan skulle överleva sin död och bli ett spöke.

****) Spöken antas enligt folktro vara entiteter som tidigare var människor som dött. Entiteten skulle vara personens ande eller själ, vilket är helt grundlöst.

*****) Kommunikationsverktyget är en iPad, en extern högtalare (för effektens skull) och en app med talsyntes.

måndag 9 januari 2017

Commoflage 76

Ett sjukvart långt avsnitt av Commoflage som (främst) handlar om Lazy Jones! Lyssna här, mycket nöje!

torsdag 5 januari 2017

Labyrint (recursive backtracking)

Jag har börjat arbeta med ett datorspel i kategorin roguelike. Varje spel ska vara unikt, så kartan genereras när en användare spelar spelet. Vid uppstart skapar jag en labyrint som sen används som kontur för rummen som genereras efter behov. De rum som spelaren inte besöker behöver man trots allt inte hålla i RAM, men jag vill ha konturen färdig för att kunna ha lite kontroll över kartans kvalité.

Totalt okunnig om labyrintalgoritmer läste jag igenom Wikipedias artikel om recursive backtracking som i korthet går ut på följande:

1. Utgå från den cell som ska vara startpunkten, C.

2. Om C inte är vald sedan tidigare, plocka bort en slumpvis utvald vägg på C. Följ den nyskapade öppningen och låt den vara C.

3. Om nya C har varit C tidigare, stega bakåt till första cell som fortfarande har fyra väggar, gör den till C, upprepa steg 2.

4. Om C nu är samma som var C vid punkt 1 så är labyrinten klar.

Så i princip startar mitt (blivande) datorspel med en hel hög av celler (precis hur många jag vill) som håller information om in- och utgångar (konturen), men det är först när cellen används som fyller jag på med s.k. tiles, alltså de byggstenar som bestämmer kartans detaljer. Låt oss titta på själva labyrinten, och lämna resten därhän.

För detta exempel valde jag språket C#. Trots att språket är lite pratigt, är det ganska flexibelt och användbart.

Först av allt behövs en entitet - en cell - som kan ha väggar i fyra riktningar: Norr, öst, söder och väst. Jag anger att jag både vill kunna läsa (get) och skriva (set) dessa egenskaper under programmets gång. Initialt måste cellen ha alla sina fyra möjliga väggar.

public class Cell
{
    public bool WallNorth { get; set; } = true;
    public bool WallEast { get; set; } = true;
    public bool WallSouth { get; set; } = true;
    public bool WallWest { get; set; } = true;
}

Vidare måste cellen kunna svara på var i labyrinten den befinner sig. Det behövs för att cellens grannar ska kunna hittas. En cell som inte kan svara på det, får inte skapas över huvudet taget.

    public int X { get; }
    public int Y { get; }
    public Cell(int x, int y)
    {
        X = x;
        Y = y;
    }

Eftersom cellen enligt algoritmens regler måste kunna svara på hur många väggar den har, måste vi beskriva hur vi kan veta det.

    public int WallsCount
    {
        get
        {
            var c = WallNorth ? 1 : 0;
            c += WallEast ? 1 : 0;
            c += WallSouth ? 1 : 0;
            c += WallWest ? 1 : 0;
            return c;
        }
    }

Och slutligen måste cellen kunna berätta om sin position i ett lämpligt format.

    public Point Position => new Point(X, Y);

Därefter behövs en representation av själva labyrinten som kan hålla en matris av celler. Denna gång väljer jag att skapa en liten labyrint med 100 celler (10 x 10). Bredden och höjden måste kunna läsas (get) under programmets gång. Koden skapar inte cellerna, endast platshållaren för dem.

public class Labyrinth
{
    public static int Width { get; } = 10;
    public static int Height { get; } = 10;
    public Cell[,] Cell = new Cell[Width, Height];
}

Sen ska vi beskriva algoritmen i labyrintens konstruktor (=funktion med ansvar för initiering). Vi börjar med att berätta att vi vill kunna skapa slumptal, och att platshållaren för våra celler verkligen ska innehålla celler.

        var rnd = new Random();
        for (var y = 0; y < Height; y++)
            for (var x = 0; x < Width; x++)
                Cells[x, y] = new Cell(x, y);

Därefter måste vi definiera konceptet med grannar för konstruktorn. Grannar är angränsande celler.

        Func<int, int, List<Point>> getNeighbours = (x, y) =>
        {
            var ret = new List<Point>();
            if (y > 0 && Cells[x, y - 1].WallsCount >= 4)
                ret.Add(Cells[x, y - 1].Position);
            if (x < Width - 1 && Cells[x + 1, y].WallsCount >= 4)
                ret.Add(Cells[x + 1, y].Position);
            if (y < Height - 1 && Cells[x, y + 1].WallsCount >= 4)
                ret.Add(Cells[x, y + 1].Position);
            if (x > 0 && Cells[x - 1, y].WallsCount >= 4)
                ret.Add(Cells[x - 1, y].Position);
            return ret;
        };

Sen måste vi beskriva hur man slår in en vägg. Det är inte så enkelt som att sätta en cells vägg-egenskap (t.ex. WallNorth) till false, eftersom grannen åt det hållet också måste få sin motsvarande vägg (t.ex. WallSouth) satt till false.

        Action<Cell, Point> knockWall = (cell1, cell2) =>
        {
            if (cell2.Y < cell1.Y)
            {
                cell1.WallNorth = false;
                Cells[cell2.X, cell2.Y].WallSouth = false;
                return;
            }
            if (cell2.X > cell1.X)
            {
                cell1.WallEast = false;
                Cells[cell2.X, cell2.Y].WallWest = false;
                return;
            }
            if (cell2.Y > cell1.Y)
            {
                cell1.WallSouth = false;
                Cells[cell2.X, cell2.Y].WallNorth = false;
                return;
            }
            if (cell2.X < cell1.X)
            {
                cell1.WallWest = false;
                Cells[cell2.X, cell2.Y].WallEast = false;
                return;
            }
        };

Nu har konstruktorn tillgång till resurserna, och den vet vad en granne är och hur man slår in en vägg. Dags att sätta igång! Vi behöver hålla koll på vilka celler vi besökt...

            var queue = new Queue<Cell>();

...och så behöver vi en slumpvis utvald cell att börja i.

            var c = Cells[rnd.Next(Width), rnd.Next(Height)];
            queue.Enqueue(c);

Därefter, slå ut en vägg och följ efter. Om det inte går, backa till start och prova igen.

            while (queue.Count > 0)
            {
                var neighbours = getNeighbours(c.X, c.Y);
                if (neighbours.Count > 0)
                {
                    var neighbour = neighbours[rnd.Next(neighbours.Count)];
                    knockWall(c, neighbour);
                    queue.Enqueue(c);
                    c = Cells[neighbour.X, neighbour.Y];
                }
                else
                {
                    c = queue.Dequeue();
                }
            }

För att representera detta på skärmen, behöver jag bara bekymra mig om två av väggarna, höger och under. Högra grannens vänstervägg och undre grannens övre vägg har samma status (tack vare knockWall).

    private void Form1_Paint(object sender, PaintEventArgs e)
    {
        const int size = 20;
        for (var y = 0; y < Labyrinth.Height; y++)
            for (var x = 0; x < Labyrinth.Width; x++)
            {
                if (Labyrinth.Cells[x, y].WallEast)
                    e.Graphics.DrawLine(Pens.Black, x * size + (size - 1), y * size, x * size + (size - 1), y * size + (size - 1));
                if (Labyrinth.Cells[x, y].WallSouth)
                    e.Graphics.DrawLine(Pens.Black, x * size, y * size + (size - 1), x * size + (size - 1), y * size + (size - 1));
            }
    }

Hela källkoden ser ut så här:

using System;
using System.Collections.Generic;
using System.Drawing;
using System.Windows.Forms;

namespace WindowsFormsApplication1
{
    public partial class Form1 : Form
    {
        private Labyrinth Labyrinth { get; } = new Labyrinth();
        public Form1()
        {
            InitializeComponent();
        }

        private void Form1_Paint(object sender, PaintEventArgs e)
        {
            const int size = 20;
            for (var y = 0; y < Labyrinth.Height; y++)
                for (var x = 0; x < Labyrinth.Width; x++)
                {
                    if (Labyrinth.Cells[x, y].WallEast)
                        e.Graphics.DrawLine(Pens.Black, x * size + (size - 1), y * size, x * size + (size - 1), y * size + (size - 1));
                    if (Labyrinth.Cells[x, y].WallSouth)
                        e.Graphics.DrawLine(Pens.Black, x * size, y * size + (size - 1), x * size + (size - 1), y * size + (size - 1));
                }
        }
    }
    public class Cell
    {
        public bool WallNorth { get; set; } = true;
        public bool WallEast { get; set; } = true;
        public bool WallSouth { get; set; } = true;
        public bool WallWest { get; set; } = true;
        public int X { get; }
        public int Y { get; }
        public Cell(int x, int y)
        {
            X = x;
            Y = y;
        }
        public int WallsCount
        {
            get
            {
                var c = WallNorth ? 1 : 0;
                c += WallEast ? 1 : 0;
                c += WallSouth ? 1 : 0;
                c += WallWest ? 1 : 0;
                return c;
            }
        }
        public Point Position => new Point(X, Y);
    }
    public class Labyrinth
    {
        public static int Width { get; } = 10;
        public static int Height { get; } = 10;
        public Cell[,] Cells = new Cell[Width, Height];
        public Labyrinth()
        {
            var rnd = new Random();
            for (var y = 0; y < Height; y++)
                for (var x = 0; x < Width; x++)
                    Cells[x, y] = new Cell(x, y);
            Func<int, int, List<Point>> getNeighbours = (x, y) =>
            {
                var ret = new List<Point>();
                if (y > 0 && Cells[x, y - 1].WallsCount >= 4)
                    ret.Add(Cells[x, y - 1].Position);
                if (x < Width - 1 && Cells[x + 1, y].WallsCount >= 4)
                    ret.Add(Cells[x + 1, y].Position);
                if (y < Height - 1 && Cells[x, y + 1].WallsCount >= 4)
                    ret.Add(Cells[x, y + 1].Position);
                if (x > 0 && Cells[x - 1, y].WallsCount >= 4)
                    ret.Add(Cells[x - 1, y].Position);
                return ret;
            };
            Action<Cell, Point> knockWall = (cell1, cell2) =>
            {
                if (cell2.Y < cell1.Y)
                {
                    cell1.WallNorth = false;
                    Cells[cell2.X, cell2.Y].WallSouth = false;
                    return;
                }
                if (cell2.X > cell1.X)
                {
                    cell1.WallEast = false;
                    Cells[cell2.X, cell2.Y].WallWest = false;
                    return;
                }
                if (cell2.Y > cell1.Y)
                {
                    cell1.WallSouth = false;
                    Cells[cell2.X, cell2.Y].WallNorth = false;
                    return;
                }
                if (cell2.X < cell1.X)
                {
                    cell1.WallWest = false;
                    Cells[cell2.X, cell2.Y].WallEast = false;
                    return;
                }
            };
            var queue = new Queue<Cell>();
            var c = Cells[rnd.Next(Width), rnd.Next(Height)];
            queue.Enqueue(c);
            while (queue.Count > 0)
            {
                var neighbours = getNeighbours(c.X, c.Y);
                if (neighbours.Count > 0)
                {
                    var neighbour = neighbours[rnd.Next(neighbours.Count)];
                    knockWall(c, neighbour);
                    queue.Enqueue(c);
                    c = Cells[neighbour.X, neighbour.Y];
                }
                else
                {
                    c = queue.Dequeue();
                }
            }
        }
    }
}

Och detta är resultatet:

lördag 31 december 2016

Canned Beer (Windows 10)

För dig som vill spela lite labyrintspel så här till nyår, ladda hem Canned Beer härifrån. Spelet fungerar under Windows 10. Mycket nöje och gott nytt år!



fredag 30 december 2016

Politiker ska företräda folket, inte sin religion!

Idag skrev Kahin Ahmed en kort debattartikel som uttrycker missnöje över att en partikollega pratat illa om islam. Det handlar om Hanif Bali, som bl.a. sagt att "profeten" Mohammed är pedofil. Ahmed inleder med att undra vad han ska säga till väljare som frågar hur han kan vara med i samma parti som Hanif Bali, vilket borde vara mycket lätt att besvara: Moderaterna betraktar inte Mohammed som helig - det är upp till var och en att uttrycka och stå för sina egna åsikter.
"När jag hörde vad hans sagt kände jag något som jag inte känt på mycket länge: jag skämdes för att vara moderat. Jag trodde jag var med i ett parti som stod upp för de mänskliga rättigheterna, inte ett vars företrädare kränker dem."
Det finns inga mänskliga rättigheter som säger att man inte får kritisera, driva med, utmana eller håna religion. Tvärt om, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter försvarar yttrandefriheten, och det är ytterst obehagligt när en politiker (!) skruvar på begreppen för att de ska passa sitt syfte. Politiker ska företräda folket, inte sin religion!
"Det är hemskt när en riksdagsledamot som själv har invandrarbakgrund utsätter en annan invandrargrupp för kränkningar istället för att ta fighten för skapande av ett inkluderingssamhälle och kampen mot främlingsfientliga krafter i samhället."

Kahin Ahmed missar inte chansen att göra detta till en identitetspolitisk fråga. Eftersom Ahmed är invandrare och kränkt av Bali, kränker Bali invandrare! Men invandrare är inte en homogen grupp. Det finns gott om invandrare som förespråkar yttrandefrihet och åsiktsfrihet, och jag har bråkat med gott om svenskfödda som vill begränsa dessa. Ett inkluderande samhälle skapas inte av att alla underkastar sig den mest lättkränkte, däremot kan samhällets mest utsatta skyddas med hjälp av yttrandefrihet.
"Hanif Bali är oansvarig och gått över anständighets gräns när han förolämpat vår profet Mohamed, Guds frid och välsignelser vara över honom."
Allvarligt talat, denna mening signalerar snarare att Kahin Ahmed är kränkt för att Hanif Bali har talat illa om om Ahmeds låtsaskompis. Det har man naturligtvis rätt att vara, men då behöver man faktiskt växa upp och rycka upp sig. Att man inte förmår att hantera sina egna känslor, betyder inte att man har rätt att kontrollera andras beteende, det betyder bara att man har egna problem att ta itu med!
"Jag hoppas att Hanif Bali skäms, och jag kräver att han ber om ursäkt."
Jag hoppas att Moderaterna tar sitt förnuft till fånga och skickar Ahmed på kurs i demokrati. Att vara politiker är faktiskt ett viktigt jobb. Man ska kunna väcka en moderat politiker mitt i natten, och han ska, utan att blinka, försvara rätten att göra narr av "profeten" Mohammed. Den rättigheten är precis lika självklar som rätten att vara muslim, och Kahin Ahmed gör sig förtjänt av sitt ämbete genom att visa att han förstår detta.

torsdag 29 december 2016

Björn Söder och Margot Wallström

Förra året uppmärksammade Dagens Nyheter att Björn Söder stod med Simon Wiesenthal Centers lista över antisemitism. Så här skrev man då:
Sverigedemokraten Björn Söders uttalande om judar listas som en av de tio värsta antisemitiska händelserna i världen under 2014 av Simon Wiesenthal Center. 
Simon Wiesenthal-centrumet, som har sitt huvudkontor i Los Angeles, är en världsomspännande människorättsorganisation som konfronterar antisemitism, hat och terrorism mot judar. På tisdagen publicerade man en lista över de tio värsta händelserna under 2014.
Igår uppmärksammade DN att Margot Wallström hamnat på samma lista. Då skrev man:
Simon Wiesenthal-centret anklagar utrikesminister Margot Wallström (S) för ett av årets värsta anti-israeliska uttalande. 
Centret fungerar som en megafon för premiärminister Netanyahus högerpolitik, anser en Israelexpert.
Så vad har egentligen hänt under året? Den förändrade synen på Simon Wiesenthal Center kommenteras över huvudet taget inte, vilket lämnar läsaren att tänka man hanterar dem efter hur man gillar deras slutsatser. Annars kunde kritiken mot listan, som nämns redan i andra meningen i Wallström-artikeln, lika gärna nämnts redan i Söder-artikeln.

onsdag 28 december 2016

The millennial question (född ungefär 1984 eller senare)

Simon Sinek är ledarskapskonsult som nyligen uttalat sig om de nya utmaningar som det innebär att ha s.k. millennials på jobbet. En millennial är en person född 1984 eller senare, men Sinek ger en lång och tydlig beskrivning av vilka han menar i sin utläggning. Det som slår mig, är att samhället förändras så fort idag, att vi har rent av har svårt att föreställa oss hur olik den nya generationen är den äldre.

Jag, som är över 40 år, minns när fick tillgång till färg-tv för första gången. Under min uppväxt hade jag tillgång till två tv-kanaler som båda sände program kvällstid. Jag gick ut i yrkeslivet innan Internet fanns att tillgå och innan smarta mobiltelefoner existerade - mobiltelefonerna gick till en början bara att ringa med, men SMS blev snart tillgängligt. Man behöver inte vara speciellt mycket yngre än mig för att ha en helt annorlunda erfarenhet. T.ex. många tv-kanaler i färg sedan barnsben, tv-sändningar dagtid, Internet på jobbet från dag ett, telefoner som kan köra appar och komma åt Internet. Och så vidare.

Men den stora skillnaden ligger egentligen inte i tekniken som sådan, utan i hur millennials har formats av samhället de växer upp i. Idag finns det en "app" för allt. Åtminstone nästan. Den som vill ha ett bra förhållande med sin fru, eller bli riktigt duktig på något, måste fortfarande investera tid i världen utanför. Så här säger Sinek, fritt översatt, och du kommer säkert märka att du känner personer som är födda efter 1984 som inte är någon millennial, och personer som är äldre som har förvandlats till en millennial.

Millennials, som är en grupp människor födda 1984 eller senare, är svårhanterade, de anklagas för att vara privilegierade, narcissistiska, självintresserade, ofokuserade och lata. Men framför allt privilegierade. Förbryllade chefer som frågar vad de vill, får höra att de vill ha "syfte", de vill "göra avtryck", ha gratis mat och sittsäckar. Trots att någon uttalar ett syfte, fixar gratis mat och sittsäckar, är inte millennials lyckliga. Det saknas en pusselbit som kan brytas ner i fyra kategorier: Föräldraskap, teknologi, otålighet och miljö.

Många millennials har vuxit upp med misslyckade föräldrastrategier. De har fått höra att de är speciella hela tiden, de har fått höra att de kan få ut vad de vill av livet bara för att de vill, vissa har fått oförtjänta hedersutmärkelser i skolan för att föräldrarna klagat och vissa har fått högsta betyg i skolan för att läraren vill slippa bråk med föräldrarna. Vissa har fått medalj för deltagande, en medalj för att de kom sist, vilket minskar värdet av medaljen som ges till den som faktiskt arbetar hårt, och vilket generar den som kom sist eftersom de vet att de inte förtjänar medaljen.

När denna grupp går ur skolan och skaffar ett arbete så tar det bara ett ögonblick innan de inser att de inte är speciella, deras mamma kan inte ordna så att de blir befordrade, du får ingen utmärkelse om du är sämst, och du kan inte få ut vad du vill av livet bara för att du vill. På ett ögonblick smulas hela deras världsbild sönder, vilket innebär att vi har en hel generation som har sämre självkänsla än föregående generation.

Det andra problemet är att vi växer upp i en Facebook/Instagram-värld, vilket betyder att vi är duktiga på att filtrera saker och ting. Vi är duktiga på att visa upp att vi har ett fantastiskt liv, trots att vi är deprimerade. Alla ger intryck av att vara tuffa, att ha räknat ut allt, trots att det finns få som är tuffa och väldigt få som bemästrar livet. När mer seniora frågar om råd, kan de svara väldigt bestämt, trots att de inte har en aning. Så vi har alltså en hel generation som har sämre självkänsla än föregående generationer, vilket inte är deras eget fel. De har haft otur.

Vi vet att interaktioner med sociala medier frigör dopamin. Det är därför det känns bra att få meddelanden. Vi har alla skickat 10 meddelanden till 10 vänner, för att det känns bra att få svar. Det är därför vi kollar hur många likes vi har, det är därför vi håller koll på hur Instagram-kontot mår, att bli unfriendad är traumatiskt. Vi vill att det ska gå bra, för att det frigör dopamin. Det är dopamin som gör att det känns bra att röka, att dricka alkohol och att spela om pengar. Det är mycket beroendeframkallande. Vi har åldersrestriktioner på rökning, alkohol och att spela om pengar, men inte på sociala medier eller mobiltelefoner. vilket skulle motsvara att visa spritskåpet för tonåringen som förslag på att lösa motgångar. Vi har alltså en hel generation med tillgång till en beroendeframkallande drog medan de utsätts för stressande situationer.

Varför är detta viktigt? Nästan alla alkoholister upptäckte alkohol när de var tonåringar. När vi är riktigt små är föräldrarnas bekräftelse tillräcklig för oss. Vartefter vi växer upp, behöver vi även bekräftelse från fåra jämlikar. Det är frustrerande för föräldern, men det är viktigt för oss eftersom vi lär oss att socialisera utanför familjen med en större folkstam. Det är en stressig situation där vi ska lära oss att förlita oss på våra vänner. Några råkar upptäcka alkoholen och dopaminens effekt som lindrar stressen. Tyvärr kommer dessa, när de utsätts för stress, välja flaskan istället för sina vänner. Eftersom vi erbjuder obegränsad tillgång till dopaminproducerande enheter, resulterar det i förlängningen att många inte för en chans att lära sig att utveckla djupa och meningsfulla relationer. De kan ha kul med sina vänner, men de vet att vänskapen tar slut om något bättre dyker upp. Kvalifikationen att bygga vänskap saknas, och förmågan att hantera stress vid misslyckande saknas, så när de utsätts för stress, vänder de sig inte till en medmänniska, utan till en elektronisk enhet, sociala medier, som erbjuder temporär lindring.

Simon Sineks inlägg är totalt 15 minuter långt, och målar upp en ganska positiv bild, trots att problemanalysen ser mörk ut. Det är väl investerade 15 minuter, speciellt om du är chef och har anställda som är millennials.

Läs gärna även "Curlandet gör barnen oanställningsbara" av Günther Mårder och Hanna Cederqvist.

måndag 26 december 2016

Vilken framtid ser du för skeptiker- och humaniströrelserna i Sverige?

Oavsett om man pratar om skeptikerrörelsen, humaniströrelsen eller något annat, så har jag en ganska pessimistisk syn på framtiden överlag. Jag tror att vi kommer närmre och närmre någon form av "peak välstånd" på global nivå, som kommer att vända när regnskogen är borta, haven är döda och polarisarna är smälta.

När resurserna är knappa kommer de bli dyra. Det drabbar inte svensk medelklass nämnvärt då den tillhör de mest privilegierade människorna någonsin, och således inte är de som slås ut först. Svenskarna kan leva med en slösaktig stil både nu och under lång tid framöver. De som kommer att drabbas är de som redan idag lever under marginalen.

Tidstypiskt för dagens Sverige är att man gärna profilerar sig som miljövänlig, trots att man är tanklöst överanvänder elektronik - helst batteridriven, och knappt kan göra en resa utan att småäta något - helst ur engångsförpackning. Det är viktigare att signalera godhet än att faktiskt göra någon nytta. Minns Migrationsverkets rapport som skyller halverad produktivitet på 80-talister, som gör mindre och kostar mer än 70-talister och äldre.

Jag inbillar mig att framtiden är ganska ljus för både skeptiker- och humaniströrelsen, men inte fullt så ljus som jag hör den beskrivas, och det beror på att tiderna förändras. Själva föreningsformen tillhör en svunnen tid.

Idag är ligger det närmre till hands att engagera sig på sociala medier än att gå med i, och engagera sig i, en förening. På sociala medier slipper man ta sig till möten, man slipper betala medlemsavgift och man slipper skriva verksamhetsberättelse.

På gott och ont, når man ut till fler personer. Det är bra för den som vill nätverka, men för många, speciellt yngre, är det ett stort problem att inte alla uttrycker sig på samma sätt, har samma värderingar och (i värsta fall) samma åsikter. De som tar steget fullt ut och faktiskt aktivt betalar medlemskap i en förening, betalar inte bara med pengar, utan med en inbillad påbjuden lojalitet. Och det blir lätt denna lojalitet som avgör vem som antas ha rätt eller fel i specifika frågor.

Som sagt, föreningslivet har sina glansdagar bakom sig. Svenska kyrkan lyckas organisera ofantligt många privatpersoner, trots dyr medlemsavgift, tack vare att Svenska staten tar hand om medlemskapet åt medlemmen. Staten ser till att medlemsavgiften betalas, staten ser till att medlemskapet förnyas. Skulle fler föreningar åtnjuta Svenska kyrkans privilegier, skulle föreningslivet vara mer vitalt. Men frågan är om det ens är önskvärt?

För samtidigt som man erbjuder kravlöshet, så vill föreningarna kunna säga att sina medlemmar aktivt har valt att vara medlemmar - möjligtvis undantaget Svenska kyrkan som hunnit blivit förälskad i mammon och dess fördelar.

För att må bra på lång sikt måste rörelserna göra upp med godhetssignalering och lära sig att hantera medlemmars och andra intressenters krav på åsiktskonsensus. Och jag tror att detta är hanterbart, vilket gör att jag har en ganska ljus bild på rörelsernas framtid.

fredag 23 december 2016

Samhället behöver mindre religion

Andreas Ekström skriver om religion i Sydsvenskan, 13/8. Han konstaterar att de som ser religion som en positiv kraft, vill ge den kraften mer inflytande. Men religion är ett problem och religiositet är ett tillkortakommande. Vissa drar nytta av religionen, andra är förblindade av dess självbeskrivning och löften, så inte alla ogillar religion. Men religion är fortfarande något negativt, både som alternativ moralfilosofi, som alternativ historia och som alternativ vetenskap. Bibeln bär inte på någon gudomlig moral, den ger inte en konsistent beskrivning av Jesu liv och fladdermusen är inte en fågel (3 Mos 11:13). Ändå lobbas det hårt för att låta religiösa auktoriteter få inflytande över politiken. Ekström exemplifierar med en text av bl.a. Antje Jackelén.

Och så är det något med teologer. De verkar vara religiösa i betydligt större utsträckning än folk i allmänhet, och inte minst, dumdristigt villiga att försvara religion. Det är nästan så att man ser Bagdad Bob framför sig. Joel Halldorf ger replik 15/8, och han bjuder på skåpmaten som värmt hyllorna allra längst: Ingen religion är också en religion ("jag [skulle] kunna räkna upp mycket sekulärt våld och be Ekström ta ansvar för det"), vi kan inte veta ("människan är Guds avbild, vilket inte går att bevisa") och alla är irrationella ("Ekström kan varken bevisa att det finns ett unikt människovärde eller att mänskliga rättigheter existerar"). Vem kunde ana?

Hur vacker skrud man än klär fenomenet religion i, konkurrerar religion fortfarande med förnuftet. Vetenskap är bättre, filosofi är bättre, och så vidare. Det vi kallar för religion beskrivs mer korrekt av Christopher Hitchens än av Joel Halldorf, och s.k. religiösa upplevelser går alldeles utmärkt att uppleva frikopplat från religion, t.ex. genom att lyssna på musik. I ett modernt kunskapssamhälle är religionen en kvarleva från mindre civiliserade tider.

God Jul och Gott Nytt År!

torsdag 22 december 2016

Ghostbusters (2016)

Paul Feig lämnade nästan garantier på att rebooten av Ghostbusters skulle vara dålig. En kass trailer, en hip hop-remix av soundtracket, rasstereotyper, könsstereotyper och en provokativ damage control. Under resans gång lyckades Reddit publicera filmens synopsis och regissör Paul Feig lät hälsa att den så kallade "nördkulturen" innehåller några av planetens minst sympatiska människor.


Det sista vill jag kommentera, eftersom nördkulturen är något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag är inte någon nörd, ens i ordets nya, positiva bemärkelse. Visst har jag fastnat lite i gamla Commodore-maskiner och Linda och Valentin-böckerna, men det jag gillar med nördkulturen är de riktiga nördarna. Och jag känner tillräckligt många för att kunna säga att man får leta på andra platser om man verkligen vill hitta några av planetens minst sympatiska människor.

Tvärt emot det intryck som trailern gav, så fungerade faktiskt många skämt. Det havererade lite när karaktären Kevin anställdes mot Abbys vilja, för att både Erin och Jillian hade mindre professionella motiv att vilja anställa honom. Den situationen hade kanske varit ännu värre om spökligan vore män som anställde en kvinna.

Trots att filmen hade högre budget än originalet, var specialeffekterna märkbart sämre. Personkemin mellan spökjägarna fungerade sisådär, men var och en var de jättebra. Regin var undermålig, vilket är det absolut bästa man kan förvänta sig av Feig.

En av de viktigaste orsakerna till att den nya Ghostbusters-filmen inte behöll samma spökliga som vi såg på bio 1984, är naturligtvis Harold Ramis bortgång. Men vi fick faktiskt se resten av gänget, Bill Murray, Ernie Hudson och Dan Aykroyd, skymta förbi. Förmodligen under tvång, med tanke på filmens rykte. Jag klickade på 6 av 10 på IMDb, och bidrog därmed till att (i skrivande stund) höja filmens snitt.

söndag 18 december 2016

Att identifiera sig som antirasist är en dålig garant mot rasism

Inom högern finns en övertro på att rasism är en vänsterfråga, och inom vänstern finns en övertro på att rasism är en högerfråga. Jag påstår att det finns en tragisk korrelation mellan att vurma för en alternativ ytterkant och att vara rasist. Högerkanten präglas av en missunnsamhet och xenofobi. Flyktingar ska inte ha det bra, och främlingar hotar vår kultur. Vänsterkanten präglas av rasism i ordets ursprungliga bemärkelse. Den som har ljus hud kan inte riktigt förstå hur det är att vara utsatt, den som har mörk hud kan inte riktigt stå upp för sig själv, utan förlitar sig på den intellektuella reserven hos en massa social justice warriors.

På detta tema skriver Jesper Sandström en ledare idag:
"En salig blandning av meningslös symbolpolitik, av typen traineejobb, fjäsk för Saudi i FN:s säkerhetsråd samt en ny jämställdhetsmyndighet – och politik som är direkt skadlig för ekonomin, typ höjda skatter på jobb och företagande. Förra årsskiftet höjdes också skatten på gåvor till ideella föreningar – för att i stället satsa på att öka det statliga stödet till dessa. Ett beslut som inte har något annat resultat än att staten får mer makt över den enskilde och civilsamhället."
Absolutism är bra så länge "rätt" parti regerar, men införandet av kan blir en tragiskt självuppfyllande profetia - i de mörkaste undersökningarna tänker en femtedel av svenskarna rösta på Sverigedemokraterna.

Det är den vite medelålders mannen som styr. Han heter förmodligen Amineh Kakabaveh eller Alice Teodorescu. Medan invandrarkvinnan idag heter Anders Lindberg eller Daniel Swedin.

Om man får ett funktionshindrat barn idag, måste man sluta jobba och assistera det, för att barnet ska kunna få ett fullgott liv. I ett samhälle där man inte betalar skatt, är detta givetvis helt rätt. I ett samhälle där man betalar relativt hög skatt, är detta anmärkningsvärt. I ett samhälle där skatten är bland den högsta i världen, som dessutom fungerar väl, är det en katastrof, för i ett sådant samhälle har man råd med precis vad som helst, och det man satsar pengar på handlar om prioriteringar.

Förr betydde "vänster" att man värnade om samhällets svaga. Dessa finns kvar, men generellt sett betyder "vänster" idag att man värnar om regeringen, om deras makt, och om deras ideologi.

Vänstern är den nya borgerligheten och högern är de som är missnöjda. Den ena sidan har inte gjort upp med nynazismen, den andra är fortfarande överrumplad över salafismen. Oavsett vilken typ av extremist du är, höger eller vänster, är du förmodligen rasist och en dålig människa.

Radio Houdi 189

I årets sista avsnitt av Radio Houdi pratar vi jul, Kent, Madonna, vi delar ut rekommendationer och ett klappträ! Lyssna här, mycket nöje!

söndag 11 december 2016

DDR-Sverige och slutet för nätneutraliteten

I torsdags delade Bredbandsbolaget ett klipp på Facebook. Lyssna på innehållet och låt det sjunka in. Jonas Jegerborn säger så här i klippet:
Det här inlägget handlar om något som ligger mig och mina medarbetare på Bredbandsbolaget varmt om hjärtat, nämligen ett fritt och öppet Internet i Sverige. Om det är viktigt för dig också, ber jag dig om din uppmärksamhet de kommande 60 sekunderna. 
Just nu pågår en rättegång mot Bredbandsbolaget. Vi har blivit stämda för att vi vägrar blockera innehåll på Internet och i det här fallet handlar det om sajterna Swefilmer och The Pirate Bay. 
De som stämmer oss, det är ett antal mediebolag som anser att vi medverkar till brott helt enkelt genom det faktum att vi tillhandahåller Internet till våra kunder. Det anser inte vi. Faktum är att vi tycker att det är precis lika tokigt som att posten skulle kontrollera innehållet i brev som skickas 
Men, skulle domen gå emot oss, kommer Internet, så som vi känner det idag, att dramatiskt förändras. Det skulle innebära att alla svenska Internet-operatörer måste börja övervaka, bedöma och blockera innehåll på Internet som kan anses vara brottsligt. 
Det tycker vi är en väldigt farlig väg att gå framåt. Det går dessutom tvärt emot en av Internets grundläggande principer, nämligen att operatörerna inte ska lägga sig i vilket innehåll som delas av användarna. Bredbandsbolaget och de andra operatörernas roll i samhället är istället att gillgängliggöra Internet, inte att agera polis över dess innehåll. 
Det här är en väldigt viktig fråga för oss. Tycker du också att ett fritt och öppet Internet i Sverige är viktigt i framtiden, ber jag dig dela det här inlägget.
...vilket inte borde vara något att fundera på. Dela, dela, dela!

Muslimska helgdagar och svensk kultur

Redan 2011 diskuterades muslimska helgdagar i Sverige. Det skulle vara ett erkännande av det faktum att islam nu är en etablerad religion i landet. Och vem vill inte ha betald ledighet? Sverige är, genom sin historia, ett kristet land. Från början var kristendomen obligatorisk, och kyrkan hade rätt att kräva in pengar från folket. Sedan nöjde man sig med att låta religiös tillhörighet i allmänhet vara obligatorisk, utan att lägga sig i vilken religion man vill tillhöra. Och sedan 1950-talet behöver man inte vara medlem i statskyrkan, Svenska kyrkan, men än idag åtnjuter (bl.a.) Svenska kyrkan privilegier som inte är tillgängliga för andra livsåskådningar. Så oavsett vad invånarna egentligen tror (eller inte tror) på, så är Sverige ett kristet land.

Skälet bakom det eventuella införandet av muslimska helgdagar, är att Sverige är mångkulturellt. Det är alltså av kulturella skäl vi firar minnet av Jesu födelse, minnet av hans korsfästelse, hans återuppståndelse, hans resa till himlen, och så vidare. Och det är således av kulturella skäl som en muslimsk högtid kan komma att bli helgdag? Nej, Ingrid Lomfors, historiker och överintendent för Forum för levande historia, anser att det inte finns någon Svensk kultur, vilket innebär att Carin Jämtin har fel som kopplar ihop helgdagar med kultur - våra kulturella yttringar är inte enhetliga, och de kommer utifrån. Till viss del är detta faktiskt sant då Sverige är ett förhållandevis ungt land, men under den tid som svenskarna levt isolerat från omvärlden, har egenheter formats, om än inte strikt knutet till riksgränsen.


Om man ersätter svenska helgdagar med muslimska, blir påståendet att svenskar inte har någon kultur en självuppfyllande profetia. Vill man inte utöka helgdagarna, kan man alltid välja bort någon av de yngre helgdagarna, som t.ex. 1:a maj (1890) eller nationaldagen (2005). Men det samma kan sägas om Islam. Om man tror på övernaturliga väsen och gudomliga ingripanden, så var det 3500 år sedan Moses och Jahve pratade med varandra på toppen av Horeb, men endast 700 år sedan Allah skickade Gabriel till "profeten" Muhammed med nya förbud, påbud och andra stollerier. Sen må Jahve och Allah vara samma eller olika gudar, det är irrelevant.

Istället för att ha helgdagar, kan man erbjuda oss knegare fler semesterdagar. Visst finns det en social poäng av att alla är lediga samma dagar, men oavsett om du är muslim eller kristen och oavsett om du tror på någon religion eller på vetenskap, så behöver folk i alla fall kunna "köpa tidningen" på julafton, även om "tidningen" i större utsträckning har blivit folköl och snus. Helgdagar står alltså på gränsen av att ha spelat ut sin roll, till förmån för vanliga semesterdagar, på samma sätt som fysiskt och geografiskt umgänge förlorar relevans i förhållande till Instagram, Facebook och Twitter. Det är alltså inte bara Islams fel att den svenska kulturen, till den grad det finns någon svensk kultur, är på väg att förlora i relevans. Och även om jag villigt erkänner att jag uppskattar jul, påsk och nyår som skäl att få umgås med mina barn, så känner jag mig inte speciellt hotad av att ledigheterna blir mindre unisona framöver.

Radio Houdi 188

I denna veckas avsnitt av Radio Houdi blir det rymden och science fiction för hela slanten. Lyssna här, mycket nöje!

söndag 4 december 2016

Viralgranskning: Varför är svinkött förbjudet i Islam?

Facebook-gruppen Hidayah som syftar till att informera om Islam, och ett av deras inlägg innehåller femton punkter som man "bör veta" om grisen. Anledningen till att man "bör veta" detta, är givetvis att man ska visa förståelse för varför inte muslimer äter gris. Christopher Hitchens gav sitt svar i boken Du store Gud? men förmodligen är detta svar mindre kritiskt. Men jag tror ändå att en viss nyansering skulle vara på sin plats. Tillåt mig kommentera de 15 punkter som presenteras av Hidayah:


1. Grisen är en riktig sop ätare. Den äter precis vad som helst så som urin, avföring, smuts, ruttnande djurkött, larver och maskar och ruttnande grönsaker. De äter även cancersvulster som sitter på andra grisar och djur.

Här sätter man tonen direkt. Grisen är allätare, och djur i fångenskap sitter inte i position att göra några val. Grisen mår bra av att äta spannmål och rotfrukter. Vilda grisar äter gärna diverse växter, rötter, ekollon och hasselnötter.

2. Grisens kött eller fett absorberar (tar upp) toxiner eller gifter som en svamp. Köttet på en gris kan vara 30 gånger mer giftigt än nötdjurets eller rådjurets kött.

Hade detta varit sant, hade man kunnat hänvisa till en källa. Och när man föder upp tamdjur, har man ett visst ansvar. Detta gäller nöt och svin.

3. När du äter nötkött eller rådjurskött tar det upp till 8-9 timmar för magen att smälta, så den lilla mängden toxiner eller gifter som finns i det köttet släpps ut så sakta i våra kroppar så att levern hinner med att filtrera bort det. Men när du äter gris tar det endast 4 timmar för din mage att smälta det och detta medför att toxinerna släpps ut i mycket större hastighet och på kortare tid.

Människan är allätare, och är utrustade med ett tarmsystem som är fullt utrustat att ta hand om kött, gris eller nöt. Den sura magsyran ger inte köttet en chans att ruttna - det bryts ner. Kött äts med fördel tillagat.

4. Grisen svettas heller inte som andra däggdjur gör. Att svettas betyder då att kroppen renar sig ifrån dessa gifter eller toxiner och eftersom inte grisen svettas betyder det då att gifter förblir kvar i dess kött eller kropp.

Svett är inte det enda sättet för kroppen att avlägsna oönskade ämnen, och den ger sina djur förorenad föda, bör inte äta dem, gris eller ej. "Profeten" Mohammed talade över huvudet taget inte om miljögifter i sina texter.

5. Grisar och svin är så giftiga att det är nästintill omöjligt att döda dem stryknin (Ett sorts gift) eller något annat sorts gift.

Idag vet vi vad som tar kol på en gris, så detta är inte något bekymmer. Genom att använda bultpistol kan man till och med avrätta ett djur i närvaron av sina artfränder utan att det skapar någon stress.

6. Bönder placerar ofta grisar nära skallerormsbon eftersom grisen då äter upp ormarna och om de blir bitna så skadas de inte av ormens gift.

Om så vore fallet, borde det ligga till grisens fördel. Idag tror jag bönderna tar bort eventuella skallerormsbon.

7. När en gris slaktas, intar larver, maskar och andra insekter dess kött snabbare än något annat djur. Inom ett par dagar har svinköttet fyllts med maskar och larver.

Det är alltså inte helt utan anledning som man inte får lägga ut det döda djuret i ett par dagar, för att sedan använda det som föda.

8. Svinet och grisen har över ett dussin olika parasiter inom dem så som binnikemaskar, levermaskar, maskar och trikiner. Det finns ingen säker temperatur som grisen kan tillagas i för att vara säker på att alla dessa parasiter, deras cystor och ägg kommer att dö.

Åh nej! Det innebär att vi alla ska dö!!! Eller vänta, 70 grader.

9. Griskött har dubbelt så mycket fett som nötköttet. En T bens stek som väger 85g innehåller 8,5g fett medans en 85g fläsk kotlett innehåller så mycket som 18g fett. Revben av nöt som väger 85g innehåller 11,1g fett . Revben av grisen som väger 85g innehåller 23,2g fett.

Det beror lite på vad man äter, och vad man skär bort. Skinka relativt fettsnål mat. God Jul!

10. Kossor har ett komplext matsmältningssystem, den har fyra olika magsäckar. Det tar den 24 timmar att smälta sin vegetabiliska föda, detta medför att födan blir helt renad ifrån gifter. I jämförelse med grisen som har en magsäck och det tar endast 4 timmar för den att smälta sin äckliga föda som förvandlas till dess kött.

Huruvida födan är äcklig eller ej beror på vad man ger till sin gris (se svar till påstående 1), men den förvandlas inte till kött. Muskelcellerna växer tack vare energi som utvinns från födan.

11. Grisen bär runt 30 olika sjukdomar som lätt kan överföras till människan. Det är därför Gud har beordrat oss att vi inte ens skall röra vid dess kadaver (Döda kropp) (Tredje Moseboken 11:8)

Gud finns inte på riktigt.

12. Trikin masken som finns i grisen är mikroskopiskt liten och när man väl ätit den sätter den sig i tarmarna, musklerna, ryggraden och i hjärnan. Detta resulterar senare i sjukdomen Trikinos. Ibland finns det inga symptom som syns ifrån denna sjukdom men när de väl uppstår så misstas de och man tror det är andra sjukdomar så som tyfus,artrit, reumatism, gastrit, MS, meningit, gallblåse besvär eller akut alkoholism.

Är inte grisen rå. Eller något annat djur heller. Det finns gränser för vad vi klarar att bryta ner.

13. Grisen är så giftig och smutsig att naturen förberedde den med en egen avloppsledning ner efter varje ben som sedan övergår i ett hål i fotens underdel. Ur detta hål stinker det av var och smuts och kroppen kan inte göra sig ren snabbt nog så köttet absorberar en del av denna smuts och var.

Nej, grisen gör sig av med gifter genom att urinera.

14. Enligt Judisk lag är griskött en av de förbjudna sakerna att äta för judarna. Denna sortens mat räknas in som icke-kosher. För att kött skall vara kosher måste det komma ifrån ett kosher djur. Ett kosher djur måste vara idisslande och ha kluvna hovar . Därför räknas kor, får, getter och rådjur som kosher medan kamelen och grisen har ingen delad hov och räknas därmed inte som kosher.

Att hänvisa till judisk lag är ett auktoritetsargument. Samma auktoritetsargument skulle förbjuda konsumtion av skaldjur.

15. I Koranen, Muslimernas heliga bok förbjuder förtäringen av gris. [2:173] "Vad Han har förbjudit er är kött av självdöda djur, blod och svinkött och sådant som offrats åt en annan än Gud. Men den som [av hunger] tvingas [att äta sådant] - inte den som av trots överträder [förbuden] eller som går längre [än hungern driver honom] - begår ingen synd. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig". Jag kan inte förstå varför någon skulle vilja äta gris. Du kan lika gärna dammsuga hela dagen för att sedan ta dammsugarpåsen och göra en god soppa på den. Självklart har våran Skapare gett oss dessa hälso lagarna i Koranen för att inte äta grisen, det står även väldigt klart i bibeln i den Tredje Moseboken [11:8].

Är det verkligen argument av typen "Koranen säger att" och "jag kan inte begripa" som är framtiden för människans förståelse för sin omvärld?

Och så en av tidsandan påbjuden passivt aggressiv kommentar:

Men vissa människor tror att de är smartare än skaparen så de väljer att äta gris.

Vi är inte skapade, vi är en produkt av evolution.