måndag 29 augusti 2016

Radio Houdi 176

Denna vecka i Radio Houdi tatuerar vi oss igen, och driver med ateister och humanister. Lyssna här, mycket nöje!

söndag 28 augusti 2016

Micael Grenholm angriper ateismen

Andreas Ekström skrev en artikel i Sydsvenskan 13/8 betitlad "Vi behöver mindre religion - inte mer". Micael Grenholm skrev ett svar 27/8 med titeln "Vi behöver mindre ateism - inte mer" som inte togs in (åh nej!) och som han därför publicerar på sin blogg. Jag tänker kommentera svaret i sin helhet.
"Anders Ekström argumenterar i Sydsvenskan kultur (13/8) för att religiösa företrädare ska akta sig för att debattera politik, då religionen ska vara privat och inte försöka påverka samhällets regler. Bakom Ekströms text spökar myten om ateismens neutralitet, att det är rimligt att samhällsdebatten utgår från att Gud inte finns och därmed inte har någon åsikt om hur mänskliga samhällen ska se ut."
En ateist är en person som saknar tro på någon gud. Ateism är inte alltid neutralt, då en del ateister kopplar värderingar till sin icke-tro på Gud, och teister (Gudstroende) ibland kopplar värderingar till andras icke-tro på Gud (ateism). Men tittar man på definitionen av ateism, alltså frånvaron av en tro på en gudom, så behöver det inte finnas några värderingar alls. Man skulle kunna säga att många som tror på chemtrailskonspirationen är miljöpartister, men det är inte värderingarna som definierar anhängaren av konspirationen, det är föreställningarna. Är man troende, så är man det. Tror man inte på Gud, så tror man inte på Gud.

Vetenskaplig skepticism korrelerar med ateism. Många som inte tror på Gud, har fått en gudsbild presenterad för sig, och avfärdat den på grund av undermåliga bevis eller bristande skäl att tro. Men vetenskaplig skepticism är inte en värdering på samma sätt som t.ex. tanken att kvinnan ska tiga i församlingen (1 Kor 14:34), utan snarare ett förhållningssätt till omvärlden. Jämför t.ex. med en person som inte tror på astrologi.
"Men ateismen är en trosövertygelse och livsåskådning som alla andra, den är vare sig vetenskapligt bevisad eller ens särskilt populär. Knappt någon filosof eller seriös religionsdebattör skulle hävda att vi vet att Gud inte finns eller att Guds existens vore omöjlig, vilket därmed gör ateismen till en orimlig utgångspunkt i vilken diskussion som helst, inklusive den politiska."
Idag finns det inte längre någon som verkligen tror att ateismen är en trosövertygelse eller livsåskådning. Man stöter på sin höjd på detta påstående när det upprepas av någon som egentligen inte kan motivera sin utsaga, men som använder påståendet för att han gillar utsagan, och för att det passar. En ateist kan förvisso tro att verkligheten inte rymmer några gudar, precis som en person som inte tror på enhörningar kan tro att verkligheten inte rymmer några enhörningar. Men det som utmärker en ateist är att han inte tror att några enhörningar ryms i verkligheten, och den som utmärker någon som inte tror på enhörningar är att han inte tror att verkligheten rymmer några enhörningar. Det är en enorm skillnad på att tro att något inte finns, och att inte tro att något finns, inte acceptera att något finns och att inte låta sig övertygas. Det ena är ett (förvisso rimligt) antagande om verkligheten, det andra är skepticism mot ett ganska obegåvat påstående om verkligheten. Sen kan t.ex. kristna vara mer benägna att rösta på något politiskt parti och ateister mer benägna att rösta på något annat, men det i sig säger inget om att ateismen pekar ut några värderingar. Det kan lika gärna vara så att skepticism tenderar att både följa till ateism och att man gärna söker sig till vissa (eller från vissa) värderingar.
"I sin text erkänner Ekström existensen av objektivt sanna moraliska värden, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och individens frihet. Men utifrån en ateistisk världsbild kan objektiv moral egentligen inte existera och det finns inga garantier för att en ateist inte väljer att bli nihilist eller ansluter sig till ett etiskt system som Ekström och jag skulle tycka är avskyvärt."
Antagandet att objektiva moraliska värderingar inte kan existera om inte en speciell gud existerar, är grundlöst. Dessutom, moral behöver inte vara objektiv för att vara relevant, och rent hypotetiskt skulle ett etiskt system kunna vara relevant även om dess ursprung kommer från konsekvensanalyser och förnuftigt resonemang. Låt säga att vi hade en helig bok som sa att trollkvinnor inte ska få leva (2 Mos 22:18), men att vi lever i ett samhälle där häxbränningen sedan länge har upphört, gör vi då fel som inte bränner häxor, eller har vi resonerat oss till en bättre moral, som kanske rent av beskriver en eventuell Guds intentioner bättre än den heliga skriften? Och omvänt, hur levde Israels folk innan Gud sa åt dem att inte dräpa (2 Mos 20:13)? Slog de planlöst ihjäl varandra? Nej, det skulle ha varit en evolutionär återvändsgräns. Moral är oberoende av gudomliga väsen.
"Utifrån teismen grundar sig det sant moraliskt goda i Guds natur och uppenbaras för människor genom ett gudagivet samvete. Om ateismen vore sann hade moraliska värden dock varit subjektiva, beroende av mänskliga medvetanden där ingen har större auktoritet än någon annan. Det finns utifrån ateismen ingen anledning till att Kants moraliska imperativ skulle få företräde framför Pol Pots ateistiska folkmordsetik, eller att humanismen skulle vara mer rimlig för en ateist att ansluta sig till än socialdarwinism. Att hävda att vi borde tro på den etiska teori som är mest rationell eller positiv för mänskligt välmående förutsätter ett 'borde' som är beroende av att man har erkänt objektiv moral redan innan man har valt etiskt system."
Ateismen kan inte vara sann eller falsk, men ateister gör rätt i att inte vara anhängare av någon hypotes som säger att det finns gudomliga väsen, för inget tyder på att så är fallet. Och som jag skrev ovan, kan ateister mycket väl skilja Immanuel Kant från Pol Pot. Men var Pol Pots folkmord ateistiskt? Även om jag bortser från att Micael Grenholm inte riktigt vet vad ateism är, så borde jag inte kräva för mycket av Grenholm om jag frågar varför Pol Pots icke-tro på just Gud skulle vara mer relevant än Pol Pots icke-tro på andra övernaturliga väsen? Grenholms resonemang är irrelevant, eftersom det på sin höjd säger något om hans egna bias - det finns många icke-existerande väsen som gör anspråk på att vara moraliska, men Pol Pots icke-tro på dessa ska vi inte tänka för mycket på, eftersom Grenholm själv delar Pol Pots icke-tro på dessa väsen. Hyckleri, helt enkelt.
"Ekström riktar legitim kritik mot religiösa rörelser som har brutit mot det objektivt goda, men det vore oseriöst att blunda för de övergrepp som har motiverats av ateistiska ideologier. En kristen präst som förgriper sig på barn kan enkelt anklagas för att strida mot Jesu etiska undervisning. Men vad kan en västerländsk ateist säga till en nordkoreansk sadistisk fångvaktare? Att han bryter mot mänskliga rättigheter som hans ateism ändå inte förpliktigar honom att tro på?"
Vad är det som gör en ideologi ateistisk? En ideologi kan t.ex. vara antiteistisk och opponera sig mot Gud (eller någon gudom), men icke-tro på ett väsen handlar inte om ideologi, det handlar på sin höjd om naturvetenskap. Man kan hoppas att ett väsen finns, men inte tro att det finns, på grund av bristande skäl. Man han önska att ett väsen inte finns, och inte heller tro det. Man kan hoppas att ett väsen finns, samtidigt som man funnit skäl att tro det. Man kan även hoppas att ett väsen inte finns, samtidigt som man anser sig ha funnit skäl att tro det. Ateism betyder att man inte tror, och handlar alltså på sin höjd om naturvetenskap, men kanske inte ens det. Igen, ateist är man om man saknar gudstro, oavsett skäl. Det är inte rimligare att tala om "ateistiska ideologier" än "ideologier som inte tror på Den Förskräcklige Snömannen". Pol Pot var kommunist och khmer, där (bl.a.) kristendomen sågs som ett hot mot det religiösa förhållande man skulle ha till Kampucheas kommunistiska parti, vilket innebär att Pol Pot motsatte sig (konkurrerande) religioner. Ateismen, icke-tron på en någon Gud, är inte mer relevant än frånvaron av annan tro. Pol Pot opponerade sig t.ex. även mot buddhismen, och förföljde även buddhister, trots att dessa är ateister.
"Så länge vi inte vill överge vår grundläggande övertygelse om moraliska värdens objektivitet - och det vill vi inte - så följer att det är både rimligt och sannolikt att det sant moraliskt goda är grundad i ett transcendent medvetande som står över oss människor. Med den insikten i ryggen bör vi definitivt släppa fram religiösa perspektiv i samhällsdebatten. Att motsätta sig det med hänvisning till att religiösa har brutit mot de objektiva moraliska värden som ateismen inte har någon förklaring för, är pinsamt självmotsägande."
Varför behöver religiösa perspektiv debatteras? Hittills har det, i alla kända fall, placerat målet längre ifrån de religiösa urkunderna, inte bara när det gäller moral, utan även när det gäller vetenskap. Och ironiskt nog handlar ju inte ateism om moral, utan, som sagt, på sin höjd om just vetenskap. Kanske att det är Micael Grenholms åsikter som är det som Micael Grenholm egentligen tycker ska släppas fram? Det har uppenbarligen sina fördelar att blogga när man inte kan leva upp till kraven som ställs av Sydsvenskan för publicering!

"Vem umgås du med på Twitter?"

Samtal med Roger "Salle" Sahlström bl.a. om hur man uppfattas beroende på vem man pratar med på sociala medier.

fredag 26 augusti 2016

Problemet är de curlade 80-talisterna

Sydsvenskan rapporterade idag om att Migrationsverkets ineffektivitet berodde på att deras tjänstemän är en massa "curlade 80-talister". Var detta ett skämt, eller skyller man verkligen sin ineffektivitet på en ny och bortskämd generation? Även SVT rapporterade om detta idag, och kompletterade med en liten faktaruta som deklarerar att besluten per anställd år 2013 var 60 per år, men år 2015 endast 40 per år. Så går det när man curlar sina barn!

Lite lästips:

2016-08-18: Stoppa religiösa friskolor - bli kvitt hedersnormer av Noomi Andemark - årets viktigaste text om hederskultur


2016-08-08: Skolan ska inte upprätthålla hedersnormer av Sophia Jarl

2016-07-30: Omöjligt att bjuda folk under 45 på middag av Johan Hakelius


2016-04-12: So, what do british muslims really think? av Kenan Malik


2016-03-07: Varenda trofé är ett långfinger mot "dem" av Johan Hakelius

2016-03-07: MP nomineras till årets miljöförvillare (Expressen) - extra intressant idag med tanke på att solenergi beskattas.

2016-03-06: Ateism inget skäl för att få kött i skolan av Victor Blomdahl

2016-02-20: Låt kvinnorna ta över som imamer av Antonia Jaksic



2015-10-07: De som försvarar slöjan visar kvinnoförakt av Devin Rexvid

2015-09-14: Därför låter vi oss övervakas på internet av Rasmus Fleischer


2011-05-28: Gud hör bön - nu är det bevisat (Aftonbladet) - Spoiler alert: Nej.

torsdag 25 augusti 2016

Jag stöttar #minhijab

Människors klädval (eller frånvaro därav) på badstranden utgör en mycket viktig principfråga. I Sverige har vi generellt sett inte några problem med att kvinnor behöver ha mer restriktiva regler för hur man får eller inte får klä sig. Det tydligaste exemplet på det skulle kunna vara olika badhusregler för män och kvinnor - om ett subjekt blir kränkt över att ett objekt är topless, är subjektet ett problem om objektet är man, medan det är objektet som utgör problemet om objektet är kvinna. Jag ifrågasätter alltså inte västvärldens orättvisa omyndigförklarande av kvinnor.


I samma anda borde det inte vara några konstigheter att Frankrike kriminaliserar användandet av den heltäckande baddräkten "burkini" på stränderna? Om man diskuterar i perspektiv av symbolspråk och vad olika saker står för, kan ett burkiniförbud vara rimligt. Svenska makthavare beskattar sådant som är problematiskt (solenergi eller biståndsdonationer) och förbjuder sådant som anses vara direkt farligt (gårdsförsäljning av vin). Personligen anser jag att rätten att själv få bestämma hur man ska vara klädd, väger tyngre än det faktum att burkinins existens kommer från primitiva mäns syn på kvinnor som hårdvaluta. Jag förstår alltså varför man kan ogilla burkinin, men jag tycker att man ska kunna möta en burkini på ett mer vuxet sätt än en önskan om att förbjuda den.

Och med eller utan ett förbud, att tvinga av en person sina kläder, eller bötfälla denne för att kläderna bärs, är inte rimligt. Det kan jag motvilligt gå med på när symboler fästes på kläderna, som t.ex. en svastika, men inte när frågan snarare handlar om vad omgivningen associerar till själva plagget.


Ni som följer min blogg vet att jag har bevakat hur de kommunala badhusen använt olika måttstockar när de förhåller sig till män som badar topless och kvinnor som gör detsamma. Och nu är det alltså förenat med böter att bära vissa plagg i Frankrike - om man är kvinna. Så även om man erkänner det faktum att burkinin är en konsekvens av ett förtryck, så är en "grundläggande princip är att man ska få ha vilken religion eller livsåskådning man vill, man ska ha rätt att byta eller lämna sin religion, man ska få kritisera religioner och välja hur man vill att ens livsåskådning ska komma till uttryck". Och när det är principen som är problemet, så är det principen som ska angripas, vilket jag gärna gör. Därför stöttar jag #minhijab!

Uppdatering 2016-08-26: Burkiniförbudet i Frankrike rivs upp.

onsdag 24 augusti 2016

Brinnande bilar och systemkollaps?

Det pratas ganska mycket om att bilbränderna har ökat, och att bilbränderna inte alls har ökat. Så hur ligger det till? Antalet bilbränder har inte ökat, så någon annalkande systemkollaps är det inte tal om. Anledningen till att det pratas så mycket om bilbränder i media är att de anlagda bilbränderna har ökat. Enligt Affes Statistikblogg har de anlagda bilbränderna ökat från 219 stycken år 1996 till 1372 stycken år 2013. På Affes Statistikblogg uppges Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som källa. Sidan Ekonomistas har också ett diagram som hävdar att Brottsförebyggande rådet har data som visar en ökning på "antal anmälda brott avseende skadegörelse genom brand, inklusive motorfordon" från år 1998 till 2009, men därefter en stagnation. I samma diagram, med hänvisning till MSB visar man att "antal räddningsinsatser till bränder i personbil som är anlagda med uppsåt" har ökat från 380 stycken år 1998 till 1428 stycken år 2015.

Så eftersom bilbränderna inte har ökat i antal, leder inte det ökade antal anlagda bilbränder till någon systemkollaps, eftersom den ökningen inte påverkar totalen. I framtiden kanske vi kommer till bukt med problemet med anlagda bränder som, rätt eller fel, påstås bero på boendesegregation, vilket skulle leda till att det totala antalet bilbränder minskar. Om inte, kommer en premiehöjning att komma före en systemkollaps. Alla har inte möjligheten att parkera sin bil där boendesegregation inte råder, vilket gör premiehöjningen svår att ducka för.

söndag 21 augusti 2016

Radio Houdi 175

I avsnitt 175 av Radio Houdi avhandlas surströmmingsätande, Örebro Pride, Svenska Kyrkan, näthat, klappträn, låtstölder, kampanjen Mitt Kors och mycket mer! Lyssna här, mycket nöje!


tisdag 16 augusti 2016

Irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler

I Sydsvenskan har ett meningsutbyte om samhälle, religion och sekularism pågått en tid, och igår gav Joel Halldorf replik till Anders Ekström som tycker att samhället behöver mindre religion. Halldorf skriver:
"Ekström oroas över religionens ökade synlighet, eftersom han förknippar religion med irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler."
Att man har en religion betyder naturligtvis inte att man har någon irrationell övertygelse, att man drivs av subjektiva känslor eller förespråkar orimliga regler, men allt detta är tämligen utmärkande för just religion. Speciellt monoteism.

En irrationell övertygelse skulle kunna vara gudstro, eller tro på religiösa fenomen som jungfrufödsel, profeter, återuppståndelse eller dualism. Ibland lyfts tvivel fram som en förmildrande omständighet, men tvivel följer naturligt från tro på ting man vill ska vara sant, men inte ser något bevis för, och är därför absolut inget tecken på intellektuell styrka. Inte alla religiösa tror på Gud, men irrationella övertygelser är förmodligen vanligare hos religiösa än hos vetenskapliga skeptiker.

Där irrationella övertygelser förekommer, finns ofta tendensen att man låter sig styras av subjektiva känslor, t.ex. genom emotionella rationaliseringar. Man tror för att man så innerligt hoppas att det man tror på ska vara sant. Men som skeptiker kan jag inte se att det man hoppas ska vara sant, beskriver verkligheten bättre än det som verkar vara sant, baserat på evidens och rationella resonemang. Det är snarare tvärt om.

Och med t.ex. den kanske mest irrationella föreställningen, tron att det finns en Gud, kommer risken att man inbillar sig Gud har åsikter. Vissa som tror på Gud tror att han är transcendent eller likgiltig inför individers agerande. Andra tror att Gud är upphovsman en moraluppsättning, och att han kommer att döma människor utifrån den. De sistnämnda har ofta en korrumperad moral, full av orimliga regler.


I syfte att argumentera mot att religiösa skulle ha något gemensamt med varandra, skriver Halldorf:
"Om vi ska spela det spelet, skulle jag kunna räkna upp mycket sekulärt våld och be Ekström ta ansvar för det."
Det framgår av meningens sammanhang att frågan är retorisk. Halldorf vill inte ha någon redogörelse, utan vill poängtera att de som delar religion inte har mer gemensamt än de som inte delar religion. Det stämmer inte. De som är kristna tenderar i mycket högre utsträckning tro på traditionella kristna dogmer än vad t.ex. ateister gör. Inte alla kristna tror på någon implementation av en monoteistisk gudom, men det är ändå rätt typiskt. Inte alla kristna tror att Jesus var son till denne i någon bemärkelse, men det är ändå rätt typiskt. De som inte tror, ingår i en negativ grupp som definieras av att de inte ingår i gruppen troende. I den negativa gruppen ickefrimärkssamlare ingår både Adolf Hitler, Jesus, Påven, Charles Manson, Dalai lama och Steve Biko.

Att våld och religion är frikopplat från varandra, är en åsikt som Joel Halldorf har gett uttryck för tidigare - inte för att det är så, utan för att det passar honom. I januari skrev Halldorf en reaktiv text efter att ha lyssnat på Sigge Eklund i avsnitt 187 av Alex & Sigges podcast.
"Religion, alltså. Det har en förmåga att göra något med människor. Personer som annars är både kloka och eftertänksamma regredierar fullständigt när ämnet kommer upp. Inte bara rim och reson, utan även logik och vetenskap åker rakt ut genom fönstret.
Ta Sigge Eklund, till exempel. Ofta klarsynt, nyfiken och insiktsfull - men när det handlar om religion faller ett mörker över honom. Han svingar besinningslöst och låter som något Flashback släpat in."
Oberoende av vad Halldorf hoppas, så påverkas en persons agerande vad personen tror. En person som inte tror på gravitation kan hoppa ut genom fönstret från åttonde våningen, en person som tror sig ha Gud på sin sida kan begå terrordåd. Evolutionen har sorterat ut det ena fenomenet mer framgångsrikt än det andra. Jag rekommenderar Jan Assmanns essä Monoteism och våldets språk (Monotheismus und die Sprache der Gewalt) som är en kort och effektiv redogörelse för de samband som Halldorf så passande väljer att inte se. Religion är ju trots allt irrationella övertygelser, subjektiva känslor och orimliga regler.

söndag 14 augusti 2016

Radio Houdi 174

Det är en stor glädje att meddela att Radio Houdi är tillbaka med ett fullpackat avsnitt, där det letas pokemon och twitterfightas! Lyssna här, mycket nöje!

fredag 12 augusti 2016

Inga burkinis i havet - om felaktiga generaliseringar

På den franska rivieran är man inte längre välkommen att bada med burkini (heltäckande badkläder). Enligt The Independent berättar borgmästaren, i skuggan av terrorattentaten, att man måste sätta säkerheten först. Så hur farlig är burkinin?
The local mayor, David Lisnard, introduced the ban at the French Riviera resort to prohibit "beachwear ostentatiously showing a religious affiliation while France and places of religious significance are the target of terror attacks".
Så Frankrike har haft problem med islamistisk terrorism, burkinin är ett muslimskt plagg, alltså är burkinin ett problem? Detta är extremt generaliserande, och rent av förolämpande.

Den som anser att kvinnor ska bada i burkini och samtidigt unnar sig själv att bada i ett par sköna badbyxor är misogyn, det är absolut inget snack om den saken. Men det följer inte till att man bör begränsa kvinnors frihet ytterligare. I en perfekt värld borde man få ha på sig hur mycket eller hur lite som helst när man badar i havet - det är den som blir kränkt som är problemet, inte den som har eller inte har burkini.


Jag försvarar även rätten att ha burkini i badhus, samtidigt som jag har större förståelse för att det finns regler associerade med att besöka ett badhus. Syftet med en burkini skulle kunna vara att skyla sin kropp, och om man ska bada i bassäng som delas med främlingar, måste man givetvis duscha naken innan man tar på sig rena badkläder och kliver ner i vattnet. Men det följer inte till att man löser något genom att förbjuda burkinis i badhus! Igen, jag har större förståelse för att ett badhus har regler än att ett hav har regler, men generaliseringen är uppenbart felaktig: Att man bär burkini (eller över huvudet taget bär slöja) kan vara ett uttryck för att man är förtryckt, men att man bär slöja betyder inte att man med nödvändighet är förtryckt. Att korpar är svarta betyder inte att svarta ting är korpar.


Att kvinnor lyder under mer strikta regler än män är inte unikt för islam, men när man badar i havet bör man självklart få vara hur klädd eller oklädd man vill - i en perfekt värld. Det är trots allt den som är kränkt som är problemet. Så här i OS-tider har det visat sig att det tydligen inte är helt enkelt för vissa män att se bortom kvinnors yttre.

onsdag 10 augusti 2016

"Svensk skoldebatt sammanfattad i ett klipp"

Idag skrev Isak Skogstad något mycket träffande på Twitter. Han skrev:
Svensk skoldebatt sammanfattad i ett klipp.
Och så infogade han ett klipp från en debatt om skolan, där bl.a. Per Kornhall deltog. Klippet visar en reklamare, Tomas Mazetti, som redogör för sina åsikter om skolan. Mazetti är väldigt oinitierad och okunnig, och det han säger kan avfärdas som trams av vem som helst. Men det han som lekman säger om skolan, går hem hos lekmän, och, precis som Isak Skogstad menar, säger väldigt mycket om skoldebatten i Sverige.

PISA mäter hur olika länders 15-åringar presterar inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösningar. Svenska elever har presterat sämre i de senaste mätningarna, vilket enligt ett brett konsensus hos lekmän, betyder att mätningarna blivit mindre relevanta. Mazetti uttrycker t.ex. irritation över att skolan undervisar i tidigare nämnda ämnen, och inte i att må bra och att vara kreativ. Som om det ena måste stå emot det andra. Det finns faktiskt elever som mår bra och är kreativa i länder med ett väl fungerande utbildningsväsen, som t.ex. Finland. Det är helt enkelt två olika frågor.

Det är inte helt utan att jag kommer att tänka på när Miss USA-kandidaterna fick frågan om de tycker att skolelever ska få lära sig om evolution under sin utbildning. Eller så är Tomas Mazettis resonemang kanske mer likt det som framkommer i parodin, eftersom han trots allt pratade om matematik.


Det börjar onekligen att bli svårt att skilja parodin från verkligheten - Poes lag.

Miljökontoret i Orsa räddar Svenskar från förvirring

Enligt sedvanlig maktfullkomlighet har Miljökontoret i Orsa räknat ut att svenskar inte begriper det bildliga uttrycket "hembakat", och tillåter därför inte att kaffebröd som bakas och serveras på plats kallas för just "hembakat". Det är på Skogslyckans kursgård som kaffebröd bakas och serveras, tillsynes utan förvirring. Men där kliver Miljökontoret in! Om någon mår dåligt av att behöva fundera på om "hembakat" betyder att man bakar hemma, och transporterar kakorna till kursgården, eller varför inte, om någon tror att ägare Ann Louise Danielsson bor i korsgårdens kök, ska denne framöver kunna sova gott om natten.

Att servera hembakat kaffebröd är inte en lika stor konkurrensfördel om man inte får annonsera att det är hembakat kaffebröd. Men det är ett tydligen litet problem bredvid förvirringen som Miljökontoret anser att ordet orsakar.

Uppdatering 2016-08-11: Nanny state

lördag 6 augusti 2016

Jag stöttar #mittkors

Kampanjen #mittkors tar ställning för förföljda kristna runt om i världen. Kristna visar upp sitt kors både i en Facebookgrupp och i under samma hashtag på Twitter. Jag är inte kristen, och jag tycker att kristendomen är en bedrövlig religion, men för mig är religionsfriheten något självklart. Något som ska vara självklart. Ingen ska förföljas för sin tro.

Gunnar Sjöberg, han som skrev på sin blogg sekularism är tråkigt, destruktivt och andefattigt, är motståndare till kampanjen för att korset kan blir en "distanserande markör". Är man för något, borde man rimligtvis vara mot något? Och om korset inte längre bara är en symbol för vad man tror på, utan även vad man tycker... Alltså, resonemanget är inte speciellt tydligt, men det kretsar kring något sådant.

Vidare, Rebecca Hagnestad skriver om detta i Expressen, och där citerar hon Helena Edlund, en av kampanjens grundare.
– Korset används inte emot någon, utan det används för någon. Det används för att visa på hopp och kärlek och solidaritet i en värld av mörker och våld, säger hon.
Helena Edlund har läst Gunnar Sjöbergs Facebook-inlägg och har reagerat på hans ordval. Ett av orden som hon är kritisk till är "okristligt".
– Personligen så blir jag väldigt ledsen, därför att det är väldigt starka ord. Och som präst så blir jag bedrövad, för det är ju just det som är vårt uppdrag. Att visa på korset, det är ju mitt uppdrag som präst, säger hon.
Jag bär också en symbol som visar att jag är motståndare till religiöst förtryck, och jag bär den med stolthet.


Detta är Happy Human, en symbol som visar att jag är sekulärhumanist. Symbolen visar att jag stöttar de kristna som är utsatta för religiöst förtryck, och alla andra som blir utsatta för detta. Om de som utsätter någon för förtryck, själva skulle tillhöra utsatt livsåskådningsgrupp någon annanstans, är jag på deras sida i den konflikten. Det kan jag säga utan att veta något om vilken livsåskådning det handlar om, och helt utan att dela livsåskådningen i fråga. Jag är inte speciellt imponerad av någon av de religioner jag stött på hittills.

David Lindén tar upp en annan aspekt av #mittkors i en mycket bra text:
Prästen Anna Karin Hammar menar att initiativtagarna till kampanjen har dunkelt uppstått och att man därför inte ska stödja den. Gunnar Sjöberg och andra prominenta företrädare för Svenska kyrkan verkar hålla med. 
Hammar menar att det är problematiskt att två av initiativtagarna till kampanjen vikarierar som ledarskribent och är redaktör för ett katolskt magasin.
Hon borde dock analysera sin egen organisation där många företrädare inte är rädda för att ta ställning i dagspolitiken, så länge det gäller flyktingar eller EU-migranternas situation.
 
Men att öppet visa att det går en konfliktlinje mellan kristna och muslimska fundamentalister anser Hammar vara "en del av den retorik som vi nu kan kalla Trumpsk".
Som jag tidigare nämnde har Gunnar Sjöberg själv gett uttryck för en bedrövlig människosyn, men han har också bett om ursäkt. Jag låter mig inte imponeras av ursäkten, då den kom när den avkrävdes av mer humanistiska medmänniskor, och inte nödvändigtvis för att han helt plötsligt och helt osannolikt skulle ha snubblat över god människosyn. Jag vill alltså inte hacka på Sjöberg i onödan, men han sitter inte riktigt i position att ha en åsikt värd att ta på allvar.

Muslimer, kristna och andra religiösa må sitta på livsåskådningar jag inte delar, och rent av ogillar, men att försvara de man sympatiserar med är ingen konst. Ingen ska bli förföljd för sin livsåskådning eller religion, sin hudfärg, sin sexuella läggning, sin könsidentitet, och så vidare. För mig är det enkelt och oproblematiskt att ha den åsikten. Därför bär jag symbolen Happy Human med stolthet, och därför stöttar jag #mittkors.

Uppdatering 2016-08-15: Kyrkans tidning: "Prästen Johanna Andersson, en av initiativtagarna [till Mitt kors], väljer nu att lämna Svenska kyrkan."

onsdag 3 augusti 2016

Mera objektifiering och sexualisering i media

Det har varit mycket objektifiering och sexualisering i media de senaste dagarna. Muslimen Omar Vinterfröjd argumenterar mot ett förbud av huvudduk i skolan, och erkänner samtidigt att det finns kvinnor som inte får välja huruvida de ska ha huvudduk eller ej. Jag kan känna sympatier med Vinterfröjd, men så skriver han:
"Tanken med slöjan är inte att sexualisera barn, ungdomar eller vuxna."
Fast sexualisering kommer från kulturyttringar, oavsett vad Vinterfröjd tycker om saken. Att det finns muslimer som anser att kvinnan ska skyla sig med huvudduk, är inte konstigare än att det finns sekulära som anser att kvinnan ska skyla sig med bikiniöverdel. Det finns många exempel på detta: Innan bikiniöverdelen var lika populär som den är idag, var kvinnobröst en mindre laddad fråga, som det gnälldes mindre om. I Brasiliens skogar lever en konservativ religiös stam där alla, kvinna som man, går med bar överkropp, utan att det bråkas om bröst. Och till detta har vi fundamentalisterna som blir genuint upprörda om deras hustru blottar håret på allmän plast, och som inte ens vill ta kvinnor i handen. Givetvis handlar det om sexualisering! I nästa mening skriver Vinterfröjd:
"Det är inte så att vi ser människor med huvudduk som extrema mål för sexhungrande män. Det är inte därför det finns huvudduk."
Nej, det är inte så sexualisering fungerar. De delar av kroppen som normalt är skylda, skapar laddning när de väl inte är det. En person som över huvudet taget aldrig nuddar en kvinna, kan finna det laddat att ta en kvinna i handen. Och så vidare. Omar Vinterfröjd kan opponera sig hur mycket han vill, han har fortfarande fel.

Sen har vi på kort tid fått två exempel på att småbarns könstillhörighet betraktas som binär och ytterst hotfull av vuxenvärlden. Djupadalsbadet bad mamman till en femårig flicka att på flickan bikiniöverdel, och på Gottsundabadet fick inte en femårig pojke bada med sin mamma under kvinnotiden. Satte Susanne Eberstein igång något när hon plockade ner Juno från riksdagens gästmatsal? Det hela får mig att tänka att det vi egentligen behöver är lite kognitiv beteendeterapi. Låt oss utsättas för sociala situationer där man har att göra med andra kön (eller könsidentiteter) där man rent av får beskåda lite hud! Det går faktiskt att komma över objektifieringen och sexualiseringen.

tisdag 26 juli 2016

Djupadalsbadet i Kumla sexualiserar barn

Idag skriver Nerikes Allehanda att en badvakt på Djupadalsbadet gav en tillsägelse åt en badgäst för att hennes femåriga dotter badade topless, vilket (av naturliga skäl) skapade irritation hos mamman.

Badhus har regler för hur man ska klä sig. Nuförtiden är det inget konstigt att vi har mer restriktiva klädregler för kvinnor än för män. Det ligger i tiden, och det har att göra med sexualisering. I de flesta västerländska länder handlar det om att endast män får visa brösten, men i mindre feministiska kulturer kan det handla om håret och betydligt mer hud.

Vad är det som kommer att hända om man inte har särskilda regler för kvinnor? Vilken konsekvens kommer att komma av att bikiniöverdel är frivillig, oavsett kön. Förmodligen ingen. Kvinnor är inte så hjälplösa när det kommer till att fatta beslut om sin klädsel som vi vill tro. Problemet ligger hos de återhållsamma männen, deras moral och deras sexualisering.

När muslimska män inte vill hälsa på kvinnor genom att skaka hand, handlar det om att man vill undvika det som man själv uppfattar som sexuellt laddat. När män inte vill exponeras för risken att behöva se kvinnobröst i badhuset, handlar det igen om att man undvika det som man själv uppfattar som sexuellt laddat. Och det är, inte helt oväntat, i kulturer som är mindre feministiska och mer restriktiva för kvinnor, man hittar de mest sexfixerade männen. Islamska Staten utgör ett extremfall.

Kumla Kommun kommenterar händelsen på Djupadalsbadet genom att säga att det troligtvis handlar om ett missförstånd.
- Vi har ett begränsat område, det kan därför vara svårt att vara för sig själv, därför har vi vår policy och trivselregel.
Reglerna ser ut så här:

Om du blir kränkt av bröst tillhörande en kvinna, är det den kvinnan problemet.
Om du blir kränkt av bröst tillhörande en man, är det du själv som är problemet.

Detta sätts på sin spets på Gustavsviksbadet i Örebro, där det är tillåtet att bada topless, oavsett kön, så länge ingen blir kränkt. Testa gärna att peka ut en kvinnlig badgäst som kränkande, och en manlig badgäst som kränkande, om du är nyfiken på hur olika regler och restriktioner på grund av kön ser ut i Sverige. Att vissa kvinnor lever under krav (formellt eller informellt) att beslöja sig, eller att vissa önskar separata badtider, är förluster för den progressiva feminismen.

söndag 24 juli 2016

YLE om Ghostbusters

Inget snack om att mycket av den kritik som riktats mot Ghostbusters (2016) bottnar i kvinnohat och i rasism. Men det följer inte till att kritik mot Ghostbusters med nödvändighet bottnar i kvinnohat eller rasism. Svenska YLE har recenserat filmen, och inleder med att låta professor Tommy Gustafsson kommentera kontroversen.
"Forskaren Tommy Gustafsson, professor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet konstaterar att det handlar om ren misogyni att reagera på filmens nya huvudpersoner."
Så vad tycker då YLE? Under rubriken "Grunda karaktärer" skriver man:
"Överlag är nivån låg, skämt handlar om att bajsa på sig, ramla omkull eller få dålig hämtmat."
Om Gustafsson har rätt, så hatar YLE kvinnor. Förvisso, men Gustafsson har troligtvis fel. En publik, som har sin beskärda del av rasister och kvinnohatare, ger ibland bra betyg till filmer med kvinnliga huvudroller, ibland dåligt betyg. När varumärken återanvänds och huvudrollerna går från män till kvinnor, så fungerar det ibland (Star Wars) och ibland inte (Ghostbusters). Filmen må vara dålig, men den största anledningen till att så många gett filmen bottenbetyg, beror nog på en bakomliggande konflikt mellan Sony och sin publik.

Lyssna gärna på avsnitt 69 av Commoflage, där Henrik Andersson och jag diskuterar bl.a. Ghostbusters.