Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 70 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttionde.

Ateism beror på religiös analfabetism.

Varianter på "religiös analfabetism" är "tondövhet för Gud" eller "religiös tondövhet".

För min del så spelar det ingen roll hur mycket jag vill tro att Gud finns. Tror man inte så tror man inte. Om jag hade en pistol riktad mot mig och om jag visste att mitt liv stod på spel, skulle jag ändå inte börja tro på Gud. Är detta ett uttryck för att något det är något fel på mig?

Frasen "religiös analfabetism" är mycket frekvent använd bland troende. Den som inte blir bekräftad i sina föreställningar, och som inte vill höra talas om att det kan finnas problem med föreställningarna, angriper naturligtvis den som förhåller sig skeptisk. Och om man inte kan angripa i sak, angriper man person. Att säga att någon lider av "religiös analfabetism" är inte ett sätt att avhandla sakfrågan, det är ett sätt att säga att det är något subtilt fel på meningsmotståndaren, och att det är därför föreställningen inte delas. Ett fegt, men både effektivt och populärt försvar alltså. Så här skriver Tuve Skånberg, kristdemokraten känd för att vilja kriminaliserahädelse, i en debattartikel från juli 2013:

"Det är lika orimligt att låta ateisterna vara det nya sekulära samhällets arkitekter som att ha tondöva till musikrecensenter, färgblinda till konstkritiker och empatilösa till vårdpersonal."

Det tjusiga med det sekulära samhället är att det syftar till att fungera lika bra oavsett vilken religion man än har, om något, genom religiös neutralitet. Det går alldeles utmärkt att vara neutral i frågan om religion utan att tillhöra någon religion. Istället för att jämföra ateistiska sekularister med empatilös vårdpersonal, skulle jag istället säga att det går bra att vara domare i en fotbollsmatch utan att heja på något av lagen som spelar i matchen man dömer.

Förresten, om vi nu tänker oss att ateister dör i förtid, att de presterar sämre i skolan, att deras icke-tro beror på en psykisk störning, att ateister är skitstövlar och att ateister är samhällsparasiter, så betyder inte det att Gud finns! Verklighet är verklighet även när den inte är vacker, och fantasi är fantasi hur mycket man än vurmar för den. Och om min liknelse med fotbollsspelandet haltar, så beror det på att gudstro inte säger något om tycke och smak, det säger något om en hållning i en vetenskaplig fråga - frågan om huruvida Gud finns - och i del 81 ska vi titta närmare på Guds förmåga att gömma sig för vetenskapen.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. Tack Anders.

    Tänk att det ännu finns människor som på allvar tror att man ids kommentera på en blogg bara för att hålla med och trycka på gillaknappen. Och att de som inte trycker på gillaknappen absolut måste förhandsmodereras eller avstängas.

    Självfallet tar jag Patrik L på orden och uteblir, eftersom alternativa meningar tydligen inte behövs på Humanistbloggen. Man är sig själv nog.

    Lite andefattigt är det nog...:-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D