Idag medverkade jag i samhällsprogrammet Människor och tro för att diskutera kyrkan och skolan. Programmet finns att lyssna på i 30 dagar (från skrivande stund). Efter programmet chattade jag och prästen Albin Tanke med lyssnarna, med Åsa Furuhagen som moderator. Jag har bevarat chattloggen rakt av, med sina slarvfel och brister.
Knappt 10 minuter av programmet i fråga finns här.
Åsa Furuhagen: Välkomna till chatten! Våra
gäster kommer vara på plats från klockan 15. Skriv gärna en fråga i era inlägg
så blir det lättare att diskutera/ Åsa Furuhagen, Moderator
Åsa Furuhagen: Tack för era första frågor!
Vill påminna om att hålla inläggen ganska korta och att de gärna ska innehålla
en fråga som våra gäster kan svara på. För att det inte ska bli för svårt att
följa chatten kommer jag göra en varsam redigering av de längre inläggen så att
frågorna blir tydliga.
Åsa Furuhagen: Nu startar chatten.
Välkomna Albin Tanke och Anders Hesselbom med era svar!
Religionsfunktionalisten: Diskussionen om kyrkan
fokuserar alldeles för mycket på tron (och det är Luthers fel) och alldeles för
lite om vilken nytta en religion gör för samhället. Gud är en lika vikig
abstraktion som demokrati och rättvisa som inte heller "finns" men
som behövs. Och även de abstraktionerna har heliga texter, lokaler, tjänstemän,riutualer,
kläder för att fylla speciella funktioner. Att inte låta barnen gå i kyrkan är
att montera ner nåt viktigt för hela samhället oavsett vad man tror på.
Anders Hesselbom: Religion har helt klart
fördelar, och skulle annars ha fallit bort under evolutionens gång. Anledningen
till att jag är restriktiv, är att gudstro också har uppenbara nackdelar. Men
varken religion eller andra idéer bör presenteras okritiskt för barn.
Hans Iwan Bratt: Religioner är ideologier.
Om skolbarnen ska förväntas delta i religiös skolning vid skolavslutningen så
kan det jämställas med att skolbarnen ska delta i arbetarkommunens
höstavslutning med sånger som Internationalen och Arbetets söner.
Anders Hesselbom: Ja och nej. Men i grunden
tycker jag att det är bättre att man läser om var de olika står, inte
praktiserar varandras religion hur som helst.
Anna Gustin: Det är en stor tragedi
detta evinnerliga tjat om vi ska få ha våra skolavslutningar i kyrkan eller
inte. Varför har denna diskussion över huvud taget kommit igång? Jag tror att
det först handlar om hur otroligt rädda vi svenskar är. Vi är så oerhört
ängsliga att inte vara rätt så att minsta lilla någon ifrågasätter våra vanor
så är vi direkt beredd att backa och sudda ut den vanan. Jag har rest väldigt
mycket och varit in i massor av kyrkor och tempel i världen. Ibland får man ta
på sig en huvudduk för att få gå in, eller ta av sig skorna. Inget konstigt med
det. Olika vanor/traditioner. Människan är en andlig varelse, lika mycket som
fysisk.
Anders Hesselbom: Respekt för avvikande
trosuppfattningar kan grundas i annat än rädsla och fobi. Jag tror t.ex. inte
troende avstår att konvertera till ateister på grund av rädsla för icke-tro.
Torsten Olsson: Dagens diskussion stärker
mig i min uppfattning att "Religion är grunden till all osämja"
Albin Tanke:
Hej Torsten. Jag tänker mig
snarare att osämja kan leda till fördjupad trångsynthet, oavsett den är
religiös eller profan.
Nyckelpigan: Kan vi ha julledigt eller
jullov överhuvudtaget med den här logiken?
Anders Hesselbom: Ja, det går bra att ha
ledigt över julen. Julen har en historok som går längre tillbaka än
kristendomen, och anledning att vila eller fira kan finnas oavsett religiös
tro.
Mariamne: Vem är det som inte vill gå
i kyrkan på skolavslutningen? Är det muslimer eller anda trosinriktningar och
har de överhuvudtaget blivit tillfrågade? Eller är det alla svenska föräldrar
som är ateister?
Åsa Furuhagen: Hej! Enligt Människor och
tros undersökning till rektorer i grundskolor i hela landet är det ett fåtal
elever/föräldrar med annan tro eller ateister som protesterat mot kyrkliga
avslutningar. Vi har fått många svar som tyder på att många muslimer tex går
till kyrkan och inte har några problem med detta. Men det finns också barn som
inte medverkar, den vanligaste gruppen här verkar vara barn till Jehovas
Vittnen.
Lena Börjesson: Det är begränsat att tala.
Bara om skolavslutning i förhållande till kristen tro. En sekulär skola borde
inte ha lovperioder kopplade till religiösa högtider. Ta bort det och låt
eleverna söka ledigt av religiösa skäl vid behov. Ex chanukka, avslutning av
ramadan. Med vänlig hälsning, Lena Börjesson
Anders Hesselbom:
Eftersom människor är religiösa,
är det bra att vara just ledig kring religiösa högtider, så att dessa kan
firas. Då kan de firas utan skolas inblandning. Alternativet vore fler
semesterdagar, men dels måste ledighet i just skola samordnas och dels finns det
en social poäng i att ha lite gemensam ledighet.
Lina: Varför är det så farligt
med bön och välsignelse? Är det bättre att vi förbannar barnen (det är ju det
som är motsatsen)? Jag betvivlar att någon vaknat med mardrömmar för att de
blivit välsignade när skolan varit i kyrkan. Lina (präst)
Anders Hesselbom: Det finns en gyllene
medelväg. Att avstå både välsignelse och bön. Mardrömmar är inte problemet,
respekten för för avvikande trosuppattningar är nyckeln.
Måns Tånneryd: När Björklund säger att
prästen skall berätta för barnen varför vi firar jul undrar jag om han tänker
sig att prästen skall berätta om julblot, gårdstomten och varifrån ordet jul
kommer eller om han bara skall prata om den kristna delen?
Åsa Furuhagen: Hej Måns, i förra veckans
Människor och tro var utbildningsministern med och berättade om att han tänkte
öppna för en översyn av lagen och att den ska bli mer tillåtande för kyrkliga
avslutningar. Gränsdragningarna återstår och det är något vi får följa upp.
Camilla Grepe: Till Albin Tanke: Svenska
kyrkan gör ingen hemlighet av att en tidig och stabil kontakt med barn är
nödvändigt för att få konfirmander som ska stanna som betalande medlemmar i
framtiden. Men vore det inte bättre för kyrkans renommé om ni skötte dessa kontakter
själv, med era egna medlemmar?
Albin Tanke:
Hej Camilla,
Jag tycker det skulle vara mycket olyckligt om någon använder människor som objekt för verksamhet eller medlemskap. Att vi får en så bred och allsidig utbildning som möjligt om religioner och traditioner tror jag är mycket bra. Det minskar rädslor och ökar nyfikenheten på varandras olikheter!
Jag tycker det skulle vara mycket olyckligt om någon använder människor som objekt för verksamhet eller medlemskap. Att vi får en så bred och allsidig utbildning som möjligt om religioner och traditioner tror jag är mycket bra. Det minskar rädslor och ökar nyfikenheten på varandras olikheter!
Anna Andersson: Jag tycker att alla
skolbarn ska få tillfälle att besöka gudtjänstlokaler med tillhörande
förkunnelser för alla de stora religoner under sina skolår. Det ger bra
erfarenhet när de senare i livet tvingas på något sätt deltaga i någon form av
gudtjänster i dessa religoner. Erfarenhet är väl något som skolan ska förmedla?
Självklart ska de som inte får typ kristendom eller isalm hemma få det i genom
skolan. Och då måste det vara på riktigt. Även diskutioner om varför vissa inte
tror på någon andlighet alls måste få finnas.
Anders Hesselbom: Jag håller med dig. Att få
inblick i andras religioner är positivt. Jag vänder mig dock emot att någon
specifik religion ska favoriseras när skolan firar avslutning.
Viveka: Hej, jag är född 1958 och
har aldrig varit inärheten av en skolavslutning i kyrkan. Det skedde i aulan
sâklart. Varför skapa en falsk bid av historien oh lâtsas att det är en
tradition ? Kanske är det tradition i vissa kyrkliga trakter i Sverige men inte
i Stockholm i alla fall. v£anligen
Anders Hesselbom: Bra påpekande. Det är
mycket riktigt inte speciellt utbrett, utan ett problem där det sker, ingen
annan stans.
JK: Enligt undersökningar i
Sverige saknar 50 till 85 procent gudstro, tror inte på någon gud. Endast 10
procent kopplar julen till Jesus. Svenskarna är inte ett kristet folk. Vet man
hur många som faktiskt är kristna i Sverige? Ska inte skolan baseras på
vetenskaplig grund?
Anders Hesselbom: Enligt OECD är ungefär 23%
monoteister och lika många naturalister. Resten tror på "något".
Sverige är sekulärt, inte kristet. Helt rätt.
mlp: vilkent fånigt och larvigt
dikusion ... det är klart att kyrkan ska visa vägen för våra nära och kära guds
ord är det inte fel att hör på ... har ngon tagit skada av att höra det ??? det
burde alla förstå Det är vägen sanningen och livet som alla bude följa...
Anders Hesselbom:
Det är svårt för mig att
kommentera vad du mår bra av, det känns som en annan diskussion. Jag mår rätt
bra av mina föreställningar, så jag har ingen anledning att ifrågasätta att du
mår bra av dina.
Patrik Norrman: Märkligt att detta kommit
att diskueras så mycket i termer som svenskhet och krock med andra kulturer...
vi är ju ändå rätt många som tar avstånd från kyrkan och dess läror på andra
grunder. Själv anser jag att kyrkan i bästa fall varit en bevarare av ett statiskt
samhälle och i sämsta fall gjort sig skyldig till svåra brott mot mänskligheten
genom historien, och det är inte en tradition jag vill vidarebefordra till mina
barn.
Anders Hesselbom:
Ja. Förr förhöll man sig gärna
till islam när man pratade om vad som är ok eller inte. Faktum är att det är
mest vi naturalister som bråkar om detta.
Mariamne: Barn har ingen aning om
något som helst numera. Det förekommer ingen undervisning om kristna värden
eller vad som är anledning till våra högtider.
Anders Hesselbom: Det kanske varierar, men om
du säger att undervisning i religion är viktigt, så håller jag med dig. Kunskap
är otroligt viktig.
Lena Börjesson: Det är begränsat att tala.
Bara om skolavslutning i förhållande till kristen tro. En sekulär skola borde
inte ha lovperioder kopplade till religiösa högtider. Ta bort det och låt
eleverna söka ledigt av religiösa skäl vid behov. Ex chanukka, avslutning av
ramadan. Med vänlig hälsning, Lena Börjesson
Albin Tanke:
Hej Lena,
Jag tror det är viktigt för ett samhälle att fira. Vi har behov av våra helgade dagar (helgdagar) och kan för min del gärna ha fler gemensamma från olika relgioner! Men jag tror inte på dina argument att ta bort allt - då kan vi egentligen inte göra något, eftersom så mycket vi gör vilar på kristna grunder... tror t ex de flesta vill ha adventsljusstakar etc i fönstret nu när det är mörkt ute jämt...
Jag tror det är viktigt för ett samhälle att fira. Vi har behov av våra helgade dagar (helgdagar) och kan för min del gärna ha fler gemensamma från olika relgioner! Men jag tror inte på dina argument att ta bort allt - då kan vi egentligen inte göra något, eftersom så mycket vi gör vilar på kristna grunder... tror t ex de flesta vill ha adventsljusstakar etc i fönstret nu när det är mörkt ute jämt...
Jörgen: Kan det verkligen vara
enligt skoldagen att under skoltid låta barnen samla in till, skänka julklappar
till religiösa organisationer ? I detta fall läkarmissionen ? Anses det vara
undervisning ?
Anders Hesselbom: Aktiviteten är inte
konfessionell, och inte problematisk av den anledningen. Jag personligen
skänker bara pengar till religiöst neutrala organisationer.
kalle andersson/kallebild: Jag har varit på många
skolavslutningar i egenskap av lärare i 40år och som förälder i det
schartauanistiska bohuslän. Det som barnen gång efter annan fått höra i vår
kyrka är hur syndiga de är, och ibland har prästen skällt ut föräldrarna för
att de inte går tillräckligt ofta i kyrkan. Prästerna talar dessutom vid de
flesta tillfällen högt över huvudet på ungdomar. Jag har svårt att förstå
varför skolungdomarna skall ha avslutning i kyrkan när prästerna varken talar
till ungdomarna eller har någon som hels pedagogisk utbildning för att möta
barnen. Indoktrinering tycks var det enda de förstår sig på. Totalförbjud
skolavslutningar i kyrkor. KalleBild PS. Vad skulle förespråkarna säga om en
islamistisk församling erbjöd en skola att ha sin avslutning i deras Moské. DS.
Anders Hesselbom: Jag hoppas att man avstår
att fira avslutningar i religiösa lokaler helt och hållet. Då slipper man detta
problem. Kyrkor och moskéer kan besökas som en del i undervisningen, inte som
en festlig tillställning. Då brister man i objektivitet, och signalerar till
barnen att monoteistisk religion är "mysigare" än naturalism.
Nyckelpigan: Kan vi ha julledigt eller
jullov överhuvudtaget med den här logiken?
Albin Tanke: Det ligger mycket i det. Vi
behöver istället lära oss mer om det religiösa och förstå det ur ett fördjupat
perspektiv.
Mariamne: Att "komma ut"
med att man är homosexuell eller HIV-smittad är det helt normala. Men kom inte
och säg att du tror på Gud eller är kristen i vårt samhälle - det är det högst
onormala. Jag tror inte alls att det är av hänsyn till muslimer och andra
trosinriktningar som förbudet mot kristna skolavslutningar har kommit till -
det är enbart ett outtalat krav från alla ateister i vårt samhälle idag.
Anders Hesselbom: Att säga vad man tror på,
säger något om vem du är och hur du uppfattar verkligheten. Därför kan det ha
ett pris att presentera en avvikande uppfattning om verklighetens beskaffenhet.
Det gäller alla. Att ha HIV är inte en uppfattning om verklighetens beskaffenhet.
kalle andersson/kallebild: Svarar ni endast på frågor
som Ni håller med om???????
Anders Hesselbom:
Nej, vi får frågor tilldelade
från en moderator. Jag har hållit med om en del saker som sagts, men jag har
presenterat en avvikande uppfattning också.
Mariamne: Är det någon som mår illa
av en bön till Gud? Vi kan väl vara överens om att det i alla fall bara finns
en Gud och den som tror, om han är jude, kristen eller muslim tror väl då på
samma Gud?. Den som inte vill och inte tror behöver ju inte be!
Anders Hesselbom:
Detta har inget med skolan att
göra. Att praktisera riter är inte utbildning. T.ex. kan man läsa om schamanism
utan att kräva att barnen ska slakta en get rituellt.
Anna Gustin: Det är en stor tragedi
detta evinnerliga tjat om vi ska få ha våra skolavslutningar i kyrkan eller
inte. Varför har denna diskussion över huvud taget kommit igång? Jag tror att
det först handlar om hur otroligt rädda vi svenskar är. Vi är så oerhört
ängsliga att inte vara rätt så att minsta lilla någon ifrågasätter våra vanor
så är vi direkt beredd att backa och sudda ut den vanan. Jag har rest väldigt
mycket och varit in i massor av kyrkor och tempel i världen. Ibland får man ta
på sig en huvudduk för att få gå in, eller ta av sig skorna. Inget konstigt med
det. Olika vanor/traditioner. Människan är en andlig varelse, lika mycket som
fysisk.
Albin Tanke: Hej Anna,
jag tror också att människan har andliga behov och denna rädsla för religioner skapar sämre förutsättningar för människor att kunna utvecklas andligt.
I barnkonventionen (artikel 27) talas det om varje barns rätt till andlig utveckling. Jag tycker debatten mer bör fokusera detta!
jag tror också att människan har andliga behov och denna rädsla för religioner skapar sämre förutsättningar för människor att kunna utvecklas andligt.
I barnkonventionen (artikel 27) talas det om varje barns rätt till andlig utveckling. Jag tycker debatten mer bör fokusera detta!
Ingbritt Hedin: När blir det krav på att
Kristusfigurer ska täckas över när skolan besöker kyrkan under skoltid? Man
undrar ju vart är vi på väg i Sverige?
Anders Hesselbom: Om syftet med besöket är
att lära sig om religionen, finns ingen anledning att täcka över dem. Om syftet
är att fira en högtid, finns ingen anledning att gå dit.
Ulf Gustafsson: Ingår det i skolans uppdrag
att skola in eleverna i vissa religiösa traditioner, genom att årligen delta i
dessa? Om så, vilka religiösa traditioner är detta och hur bestäms det?
Albin Tanke: Hej Ulf,
Skolans undervisning ska vara allsidig och bör enligt min åsikt förespråka mångfald. Det gör man inte med en överdriven "objektivitetstro" och tro att bara man stannar inne i klassrummet så är allt frid och fröjd...
Vi påverkar alltid varnadra även då vi försöker vara objektiva. Därför är det bättre att vi så tidigt som möjligt lär oss att förhålla oss till att vi är olika, har olika tro och olika uppfattningar - det är inte farligt att vi är olika - tvärtom. Om vi lär oss vara i varndras olika rum blir vi också mer gästfria som människor - öppna och nyfikna på varandra istället för rädda.
Skolans undervisning ska vara allsidig och bör enligt min åsikt förespråka mångfald. Det gör man inte med en överdriven "objektivitetstro" och tro att bara man stannar inne i klassrummet så är allt frid och fröjd...
Vi påverkar alltid varnadra även då vi försöker vara objektiva. Därför är det bättre att vi så tidigt som möjligt lär oss att förhålla oss till att vi är olika, har olika tro och olika uppfattningar - det är inte farligt att vi är olika - tvärtom. Om vi lär oss vara i varndras olika rum blir vi också mer gästfria som människor - öppna och nyfikna på varandra istället för rädda.
kalle andersson/kallebild: Svarar ni endast på frågor
som Ni håller med om???????
Albin Tanke: nej, svarar på alla vi
hinner!
Sefan Nilsson: Kalle! Det är skola och
rektor som avgör. Jag tror också att det finns de sm har dåliga erfareheter av
skolavsutning skolan.Jag är präst på väg mot pension och har under hela min
prästtid haft väldigtgod kotakt med skolorna i in församling. Viss kommer,
andra gör det inte. Måga år efteråt kommer vuxna och tackar för de fina
skolavslutningarna vi hade. Samhälet har förändrats oc jag förstår att man
måste ta hänsyn till varandra. I Birmingham firade ma alla reigiösa helger i
skolan. Kristna, muslimer, judar, hinduer, siker m.fl. Där lärde man sig
respekt för varnadras tro. Förbjuda! Konstigt tycker jag,
Christina Linnea Örtendah: Först: Det är inte skolan
som går i kyrkan utan elever och personal. Denna återkommande diskussion skapar
nog fler problem än lösningar. Undrar varför det nästan aldrig finns
representanter från andra trosuppfattningar i debatten.
Camilla Grepe: Albin Tanke, du svarar på
ett ställe så här: "I barnkonventionen (artikel 27) talas det om varje
barns rätt till andlig utveckling. Jag tycker debatten mer bör fokusera detta!"
Du kan väl aldrig mena att skolan ska ha ansvar för barnens andliga
utveckling??
Albin Tanke: Det är alla vuxnas
gemensamma ansvar!
IMY: Varför är ateister så rädda
för det vackra och stämningsfulla?Varför är man rädda för att kristna ser Gud
som en far där bortom oss och inom oss?Hur skall vi i framtiden kunna förhålla
oss till t.ex. våra stora författare om Bibelns innehåll inte lärs ut till våra
till våra ungdomar? Det hinner man inte på den korta tid som står till
förfogande för religionsundervisningen på gymnasiet t.ex. då alla religioner
skall hinnas med. Vänliga hälsningar!
Anders Hesselbom: Jag accepterar inte att du
säger att våran invändning är baserad på rädsla eller fobi. En ceremoni i
skolan kan vara jättemysig och stämmningsfull utan gudomlig närvaro, och en
gudstjänst kan vara jättemysig utan skolans närvaro. Argumenten bygger på
sekularism, inte på fobi.
Sefan Nilsson: Jag kan faktiskt stava! Vet
inte vad som hände..
Anders Hesselbom: Tack för att jag fick
chatta med er! Det var mycket givande!
Albin Tanke:
Tack och hej!
Åsa Furuhagen: Nu avslutar vi chatten för
den här gången. Tack alla som bidrog med era inlägg och svar. Fortsätt gärna
lyssna och mejla till mot@sverigesradio.se. Trevlig helg!
Knappt 10 minuter av programmet i fråga finns här.
Kommentarer
Skicka en kommentar