Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Fem frågor du gärna får ställa till en naturalist

Med anledning av att Nöjesguiden har publicerat Amra Bajrics passivt aggressiva text om fem frågor du inte ska ställa till en muslim under ramadan, tänkte jag berätta lite om naturalismen.

Men först vill jag kommentera Bajrics frågor i korthet. Under ramadan fastar vissa muslimer medan solen är framme, och äter nattetid, vilket tydligen väcker en del frågor. Dessa tas upp:
Frågan om varför man ser fram emot ramadan besvaras med motfrågan om varför andra ser fram emot julen, och med tillägget att fastan är ett sätt att lära sig att uppskatta det man har. 
Frågan om vad som händer om en muslim råkar äta under fastan besvaras efter lite piruetter: Inget. 
Om fastans obligatorium svaras att det är frivilligt att delta*, men obligatoriskt att avstå för t.ex. barn, sjuka eller gravida. 
På frågan om det är svårt att fasta i Sverige då sommardagarna är långa här föreslås att följa solens timmar i t.ex. Mekka som svar. 
Och slutligen, frågan om hur man faktiskt lever i förhållande till hur man som muslim påbjuds att leva är svaret: Sköt dig själv.
Anledningen till att det över huvudet taget ställs frågor till muslimer om ramadan, är att folk är bekanta med religionen islam och fenomenet ramadan. Trots att antalet anhängare är få - endast drygt etthundratusen i Sverige enligt Wikipedia** - så finns ett allmänintresse för deras tro.


Naturalismen är en betydligt mer utbredd livsåskådning i Sverige än islam. Den åtnjuter dock inte samma allmänintresse, förmodligen på grund av att den inte är lika exotisk. Det är kanske därför vi naturalister inte är alls lika trötta på att svara på frågor, utan snarare är stolta över att få chansen. Här är fem frågor du gärna får ställa till en naturalist:

1. Hur är det att inte tro på något?
Jag vet inte. Men det är befriande att inte behöva tro på imaginära väsen som t.ex. Jahve eller Allah.
2. Vad är meningen med livet för er?
Generellt sett har vi utvecklats till att vilja äta, överleva och reproducera oss. Men med den extra tid vi erhållit tack vare vetenskapen, kan man lägga till konst, kultur, familj och glädjen i att vara vänlig mot en medmänniska.
3. Vad händer när ni dör?
Att vara död är att inte vara medveten. Skillnaden handlar inte om vad som händer, utan insikten om att man faktiskt ska dö, i ordets rätta bemärkelse.
4. Varifrån kommer er moral?
Både gudstroende och naturalister får sin moral från att analysera konsekvenser av handlingar och från moralfilosofiska resonemang. Skillnaden är att vi inte påstår att vi får det från något övernaturligt väsen eller någon religiös skrift.
5. Varför firar ni jul?
För att vi gillar att fira tillsammans med dem vi tycker om, för att vi gillar att vara lediga, eller för att vi hedrar vår kultur.
Naturalister får sällan frågan om varför vi inte lever som vi lär, eftersom vi gärna lever som vi lär. För oss är inte reformation ett hot, utan processen som gör oss till det vi idag är.

*) Inom islam är fastan frivillig under ramadan. Endast fundamentalister kräver fasta och endast fundamentalister kräver att kvinnor ska skyla sig med t.ex. slöja.

**) Läst 2018-05-25. Jag har tidigare föreslagit nyare undersökningar som skriver upp den siffran till omkring fyrahundratusen, vilket inte accepterats vid peer review. Därför accepterar jag antalet som anges, under misstanken att det är aningen för lågt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D