Musikproducenten Alexander Bard sitter i juryn i talangjaktsprogrammet Talang i TV4. Häromdagen skrev Expressen att författaren Denise Rudberg vill att TV4 sparkar honom från programmet. Anledningen är att Bard "grovt kränker andra människor". På Instagramkontot "Tänkvärt" kan man läsa att Alexander Bard skriver att "Tänkvärt" är kontraproduktiva idioter, men framför allt har han kritiserat delar av kampanjen #MeToo, som jag personligen tycker är en alldeles utmärkt kampanj. Jag minns med fasa hur flera män utsatte 90 kvinnor för övergrepp i Köln på nyårsafton 2015-16, och hur misstrodda dessa kvinnor var. Att man nu pratar, är bra!
Rudberg tar "en annan profil" på TV4 (Martin Timell, min anmärkning) som exempel på en person som fick sparken, vilket får mig att tänka på de som hånskrattade under manifestationen mot våldtäkt i Fittja, december 2017.
Här har vi alltså att göra med tre män (varav den jag tog upp senast faktiskt är en grupp) som kan sägas "grovt kränker andra människor".
Fittjamännen har inte bara gett prov på avskyvärda åsikter, de har även konfronterat människor med dessa mot deras vilja. De har rent av stört en demonstration mot sexuella övergrepp. Även Timell har verkligen utsatt personer för saker mot deras vilja. Men säga vad man vill om Alexander Bard, han har ju inte gjort fel och aldrig (mig veterligen) utsatt någon för något sexuellt övergrepp. Ett klick på Twitters knapp märkt Unfollow, och man slipper höra hans åsikter.
Jag anser att rätt väg framåt är att säga vad man tycker om Bards åsikter, och varför. Inte bara på Twitter, utan gärna även i debattartiklar eller liknande. Jag erkänner att t.ex. nazister kan utgöra ett hot även när de inte bryter mot lagen, t.ex. genom subtila blickar och budskap, men från vad jag vet om Bard, så representerar han sina åsikter rättfram både på Twitter och från det jag har sett av honom i världen utanför.
Man har rätt att hålla med Bard, man har rätt att inte hålla med honom. Att ta till förminskande och stigmatiserande etiketter är alltid tveksamt, åtminstone när man själv är den som har rätt. Men att försöka förstöra för en person som inte gjort något fel, är dåligt, även när personen har fruktansvärda åsikter.
Om kontroversiella åsikter verkligen ger repressalier, som t.ex. att man får sparken, resulterar det i en osäkerhet i vilka av sina åsikter man törs uttrycka, vilket de facto innebär en åtstramning av yttrandefriheten för alla, inte bara för Alexander Bard. Därför försvarar jag gärna de som kritiserar Alexander Bard, men jag gillar inte att man uppvaktar hans arbetsgivare.
Uppdatering 2018-01-10: Mattias Svensson bjuder på civilkurage: "Jag vet var uppropsmakarna kan stoppa sin rättfärdighet. Jag vet bara inte om jag kan säga det längre utan att också mina uppdrag sägs upp."
Rudberg tar "en annan profil" på TV4 (Martin Timell, min anmärkning) som exempel på en person som fick sparken, vilket får mig att tänka på de som hånskrattade under manifestationen mot våldtäkt i Fittja, december 2017.
Här har vi alltså att göra med tre män (varav den jag tog upp senast faktiskt är en grupp) som kan sägas "grovt kränker andra människor".
Fittjamännen har inte bara gett prov på avskyvärda åsikter, de har även konfronterat människor med dessa mot deras vilja. De har rent av stört en demonstration mot sexuella övergrepp. Även Timell har verkligen utsatt personer för saker mot deras vilja. Men säga vad man vill om Alexander Bard, han har ju inte gjort fel och aldrig (mig veterligen) utsatt någon för något sexuellt övergrepp. Ett klick på Twitters knapp märkt Unfollow, och man slipper höra hans åsikter.
Jag anser att rätt väg framåt är att säga vad man tycker om Bards åsikter, och varför. Inte bara på Twitter, utan gärna även i debattartiklar eller liknande. Jag erkänner att t.ex. nazister kan utgöra ett hot även när de inte bryter mot lagen, t.ex. genom subtila blickar och budskap, men från vad jag vet om Bard, så representerar han sina åsikter rättfram både på Twitter och från det jag har sett av honom i världen utanför.
Man har rätt att hålla med Bard, man har rätt att inte hålla med honom. Att ta till förminskande och stigmatiserande etiketter är alltid tveksamt, åtminstone när man själv är den som har rätt. Men att försöka förstöra för en person som inte gjort något fel, är dåligt, även när personen har fruktansvärda åsikter.
Om kontroversiella åsikter verkligen ger repressalier, som t.ex. att man får sparken, resulterar det i en osäkerhet i vilka av sina åsikter man törs uttrycka, vilket de facto innebär en åtstramning av yttrandefriheten för alla, inte bara för Alexander Bard. Därför försvarar jag gärna de som kritiserar Alexander Bard, men jag gillar inte att man uppvaktar hans arbetsgivare.
Uppdatering 2018-01-10: Mattias Svensson bjuder på civilkurage: "Jag vet var uppropsmakarna kan stoppa sin rättfärdighet. Jag vet bara inte om jag kan säga det längre utan att också mina uppdrag sägs upp."
Riktigt bra skrivet! Jag tycker Bard är en fantastisk opinionsbildare, men han har betett sig skumt nu under #metoo-kampanjen. Detta betyder inte att jag vill inskränka hans rätt att uttrycka sina åsikter och begränsas i arbetslivet, det är att sjunka lågt – och med denna reaktion från Tänkvärts anhängare ser man tydligt hur den svenska yttrandefriheten börjar lossna i kanterna och DET må jag säga är ett allvarligt problem.
SvaraRadera