Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Svenska kyrkan sparkar nedåt igen

Svenska kyrkan gör mycket bra, men jag kan inte ha respekt för den, dess medlemmar eller dess personal, mest för deras ointresse att frivilligt ge upp (eller ofta ens erkänna) sina privilegier. Ett av dessa privilegier är att de ständigt ropas in när Sveriges Radio och Sveriges Television ska "väcka till eftertanke", t.ex. genom att prata illa om sekulärhumanister. Prästen Camilla Lif levererade en sådan bravad i programmet Helgsmål häromdagen. Efter att ha pratat om skapande och konst sa hon:
Motsatsen till att något helt nytt uppstår ur intet upplever jag när jag pratar med någon som är utpräglad ateist. Jag kan inte räkna hur många gånger jag hört repliker som "det går inte att bevisa" eller "det är bara vidskepelse" eller "jag tror bara på naturvetenskapen". Det som jag tycker är sorgligt med en sådan livshållning, det som gör att mitt intresse för samtal slocknar, är att den livshållningen är så stängd, så färdig, så kontrollerad. Som att leva i en tillsluten burk. Motsatsen till ett konstverk. Om tillvaron vore så förutsägbar, som jag upplever att den styvnackade ateisten beskriver den, så skulle vi människor inte kunna sträcka oss efter något annat än det som vi för tillfället uppfattar som möjligt.
Hade vi sekulärhumanister haft den här plattformen, hade vi garanterat inte använt den för att prata illa om konkurrerande livsåskådningar. Det skulle snarare ligga i vårt intresse att sörja för att vi inte besitter privilegier som inte finns tillgängliga för våra konkurrenter. Och när kyrkan använder sitt privilegium för att sparka nedåt, vill jag ta tillfället i akta att svara på min anspråkslösa blogg.

Vad som går eller inte går att bevisa är relevant, eftersom det bär på ledtrådar om vad som är på riktigt. Jag kräver inte starka bevis för allt jag tror på. För att acceptera det som stämmer med vad jag redan tror mig veta, kräver jag mycket enkla bevis. Det som stämmer med vad jag tror mig veta är sådant som inte bestrids av annat jag också tror mig veta, men man måste naturligtvis alltid vara beredd att ändra uppfattning. Att åberopa mystik när något är motsägelsefullt duger inte.

Vad som är eller inte är vidskepelse beror på vad som är på riktigt eller inte. Fundera på en stund på vad som skiljer en vetenskaplig hypotes från en religiös hypotes. När beskriver den verkligheten och när är den en religiös dogm? Innan vi vet om en hypotes är falsk eller ej, aspirerar den till att beskriva verkligheten. När vi vet att den är falsk, kommer den antingen att avfärdas eller plockas upp av religionen. Till och med religiösa brukar vilja ha vetenskapen på sin sida, utan att det spelar någon som helst roll för deras egen uppfattning - tror man att det finns bevis för något som gagnar tron blir man glad, när bevisen faller tror man ändå. Den kreationist som avfärdar evolution ger gärna teorin epitetet religion.

Slutligen, verkligheten är inte så ointressant som Camilla Lif tycks tro. Den som vågar se bortom sin föreställningsvärld har massor att upptäcka och massor att lära. Verkligheten är långt mer spännande än den naiva föreställningsvärld kristendomen odlar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D