måndag 11 september 2017

Agnosticism

Den prominente astrofysikern Carl Sagan har över 600 publicerade artiklar på sin meritlista, och var dessutom framgångsrik som populärvetenskaplig och skönlitterär författare. Tanken att Sagan var ateist ligger inte långt borta, speciellt inte för den som t.ex. läst hans skönlitterära verk Kontakt. Själv förnekade han att han var ateist. Frågan kokar ner till hur man definierar ordet, och vilka värderingar man lägger däri. Jag anser att ordet endast indikerar frånvaro av gudstro, vilket inte verkar stämma med Sagans uppfattning. Det finns ett par dokumenterade uttalanden från Sagan, som går ut på ungefär följande:

- En ateist besitter trovärdig evidens att den abrahamiska guden inte existerar.

- En ateist vet att det inte finns någon Gud. Följaktligen: enligt vissa definitioner är ateism korkat.

Det råder inga tvivel om att Sagan var agnostiker, vilket är ett erkännande om okunskap i frågan om Guds existens. Men var han ateist? Ateism brukar gå hand i hand med agnosticism. Eftersom jag anser att frånvaro av gudstro indikerar ateism, så innebär det att jag anser att Sagan var ateist. Den mest inkluderande definitionen av ordet ateist innebär avsaknad av gudstro. Som t.ex. Carl Sagan? Många anser att ateism behöver betyda något mer, kanske för att inte ordet ska vara meningslöst. Om frånvaron av gudstro räcker, skulle små barn vara ateister - tänk på baaaarnen!

Det första påståendet, att en ateist besitter evidens mot en specifik gud låter befängt, och kan nog bara förstås i kontexten det sades, och rent tekniskt är det fel helt oavsett kontext. Det andra påståendet låter lika felaktigt, men det är möjligtvis lättare att förstå att det kan ha yttrats i en specifik kontext eller under ett visst postulat. Carl Sagan var troligen ateist enligt min definition av ordet, men olyckligtvis lägger många människor in värderingar i ordet, vilket tydligen även Sagan gjorde. Jag vet alltså inte vad han egentligen trodde, om något, men jag vet att han representerar religion väldigt tydligt och korrekt, som t.ex. här i tv-serien Kosmos:


Denna förnuftets röst, kan ju faktiskt vara rent professionell.

Ateism/teism handlar om vad man tror, alltså om man tror på Gud eller ej. Agnosticism/gnosticism handlar om vad man anser sig veta om Guds existens. Antingen tror man sig veta att Gud finns eller ej, eller så tror man sig inte veta det.

Det finns en idé om att det skulle vara intellektuellt att vara agnostiker, att erkänna att man inte kan veta huruvida Gud finns eller ej. Men det är bara ett erkännande, som även jag gör. Jag håller naturligtvis Guds existens som extremt osannolik, så pass osannolik att jag lever mitt liv som om Gud inte finns, men jag kan naturligtvis inte veta.

Skulle det ge intellektuella poäng att påpeka sitt agnostiska förhållande till Gud, så borde det även ge intellektuella poäng att påpeka sitt agnostiska förhållande till andra övernaturliga väsen. Ingen vet om det finns enhörningar, för att ingen kan veta det. Och så vidare. Det skulle kunna illustreras så här:


Jag anser att det är betydligt mer hedervärt att avstå från att grubbla över myter vi saknar skäl att tro på. Jag behöver inte veta om enhörningar finns eller ej förrän något skäl att tro det påträffas, och med vår kollektiva nuvarande kunskap ser det inte ut att vara så. Det samma gäller Gud. Det är alltså inte utan anledning som vetenskapsmännen inte ligger vakna om nätterna över frågan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar