Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Ett statligt Facebook?

För en tid sedan diskuterades om Svenska staten skulle starta en mjukvarufirma som skulle kunna konkurrensutsätta bolag som gör systemutvecklingsuppdrag (som faktiskt i ganska stor utsträckning köps av staten). Spontant var det många som tyckte att detta var en dålig idé, men en lite nyare tanke som fick mig att reagera var ett slags public service-Facebook - alltså en statlig social media-plattform. På ett statligt Facebook skulle signalspaning vara tämligen enkelt.

Vi gick med på att bli övervakade på nätet under förevändningen att det skulle jagas terrorister, men det man egentligen hade i åtanke var betydligt mindre allvarlig kriminalitet, nämligen piratkopiering. Varje år lämnar Telia ut tiotusentals uppgifter om piratkopierare till myndigheterna. Och nu är det jakten på "fake news" som hägrar - Donald Trumps ord för regeringskritik. Skulle svenskarna hålla sig på statens egna Facebook, skulle denna övervakning vara mycket enkel. Men vägen dit är svår.

Om man flyttar användare från Facebook till statens plattform blir nog både användarna och Facebook irriterade. Och om man inte flyttar över användarna, blir nog skattebetalarna rätt irriterade över att behöva finansiera utvecklingen av plattform som ingen vill ha. Facebook har 1,4 miljarder månadsaktiva användare, Google+ har ungefär 200 miljoner månadsaktiva användare och Twitter ungefär 300 miljoner. Hur många av dessa vill frivilligt heller publicera sitt innehåll på en sida där det inte är vännerna utan staten som läser?

Men den som trots allt väljer att publicera för storebror istället för sina jämlikar, kommer åtminstone ha möjlighet att skryta med att innehållet är godkänt av statenTM.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D