Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Sverige producerar brottslingar

Idag publicerar Nerikes Allehanda en debattartikel av kammaråklagare Louise Helleday. Hon vill nyansera den bild som örebropolisen Peter Springare målade upp på Facebook, som i princip går ut på att det är flyktingar som står för våldsrelaterad brottslighet. Helleday skriver att om "man själv väljer ut en tidsperiod och en eller ett par brottstyper är det ofta inte svårt att få fram bevis för just den tes som man själv vill driva", vilket är att skurken är en flykting.

I Sverige är det Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som ansvarar för att sammanställa vad vi vet om brott, och när det gäller gärningsmän så har vi just ingen publik statistik på deras demografi. Brottstyper och trender finns öppet att läsa på BRÅ:s hemsida, där den demografiska informationen är begränsad till i vilket område brottet begicks, förövarnas ålder och vilka reproduktionsorgan hen bar med sig. Det publiceras ingen statistik på t.ex. ursprung, varför Louise Helleday förklarar att hon, likt Peter Springare, säger sig uttala sig utifrån sin "ovetenskapliga erfarenhetsbaserade" grund. Fast med mer sympatiska motiv, måste jag tycka. För hur roligt är det att tillhöra den grupp som misstänkliggörs som benägen att begå våldsbrott?

Helledays analys kastar en mörk skugga över tillståndet i landet. Hon skriver att flyktingar är överrepresenterade i brottsstatistiken, men att Springare överdriver. Dessutom skriver hon:

"Huvuddelen av överrepresentationen förklaras med att med att en större andel av dessa personer har vuxit upp i familjer med lägre socioekonomisk status samt i segregerade områden."

Dessa områden skulle enligt Helleday kunna vara en flyktingförläggning, Vivalla, Rinkeby, Bergsjön, Oxhagen, Varberga, Alby eller Fittja.

När man förklarar flyktingars kriminalitet genom att hänvisa till ursprung, ställer man kulturer mot varandra - det skulle antas finnas bättre och sämre kulturer. Det kan naturligtvis vara sant att t.ex. en feministisk kultur är bättre än en misogyn kultur, men det är självklart stigmatiserande för en människa med rakt igenom sympatiska värderingar att behöva bära en stämpel som hen fått på grund av sitt ursprung. Fattigdom och segregation antas då vara en bättre förklaring.

För att citera Oisin Cantwell: "En etnisk norrman eller svensk som lever under samma förhållanden har precis lika allvarliga problem, visar alla studier." Det Helleday påstår utifrån sina anekdoter, säger Cantwell med hänvisning till "alla studier". Vi lever alltså i ett samhälle som producerar våldsbrottslingar av dem som flyr hit för en bättre tillvaro. Det är, för att uttrycka mig försiktigt, ett stort problem. Inte bara för att varje människa har rätt till en trygg tillvaro, utan även för att det ger utrymme för den åsikt som nu Peter Springare har anklagats för att göda, genom att utelämna Vivalla ur ekvationen: Flyktingar är kriminella.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f