Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Auktoriteter säger att religiös skola är bra

Idag publicerar DN en debattartikel med 23 underskrifter som hävdar att religiösa friskolor, trots allt, är något bra som bör få finnas, och att det är kränkande att deras värdegrund är att ifrågasätta. Personligen misstänker jag alltid att det finns någon form av dold agenda när man inte riktigt nöjer sig med att driva friskola, utan att man driver friskola med (någon form av) religiös profil. Det rimmar hemskt illa med ambitionen att vara sekulär, och att vara så objektiv som möjligt. Om ambitionen är att vara objektiv, behöves ingen kristen profil - då skulle religionen kunna vara personalens och/eller elevernas fritidsintresse. Detta skriver jag samtidigt som vi sett att de skolor som undervisar i kreationism istället för (eller som komplement till) biologi, är just religiösa.

De 23 undertecknades lämplighet att över huvudet taget ha ett akademiskt jobb ställs på sin spets då texten som skrivits under har följande formulering:
Liberalerna anser att denna värdegrund ska vara sekulär. Felslutet här är att många som själva tillhör denna sekulära trosuppfattning uppfattar sig själva som neutrala, medan den i ett pluralistiskt samhälle de facto är en livsåskådning, en bland många.
Att en skola är sekulär, innebär att den inte är religiös. En sekulär skola kan givetvis vara partisk i både den ena eller den andra frågan, men en religiös skola, såsom t.ex. en kristen skola, är per definition partisk - det är partiskheten som ska locka föräldrar att sätta sina elever i den skola man anser passa. Men om man kallar sekularism för en trosuppfattning, så har man tänjt på betydelsen alldeles för långt. Att vara sekulär säger något om förhållandet till religiös tro, och sekularism är inte någon tro på samma sätt som väljarkåren inte är något riksdagsparti. Detta är ett alarmerande uttryck för att det är produkten av en religiös utbildning som gått till verket och skrivit debattartikel, som en demonstration av sin egen olämplighet. Dumheten fäller krokben på sig själv! Det är inte helt självklart att religiösa friskolor ska förbjudas, men debattartikeln i fråga får mig att allvarligt fundera på saken.

Kommentarer

  1. Jah tänker på Hillelskolan i Stockholm, antagligen finns en motsvarighet i Malmö. Vet inte hur religiös undervisningen där är, men Judiska barn behöver nog en fristad undan förföljelse och mobbning, i synnerhet i Malmö.
    Men i princip ska det naturligtvis inte finnas religiösa friskolor.

    SvaraRadera
  2. I teveprogrammet Uppdrag Granskning (tror jag det var) för en tid sen tog reportern på sig en kippa och vandrade in i en muslimtät stadsdel (detta gäller nog i princip hela Malmö).
    Det dröjde någon minut så blev han trakasserad av stadsbor med uppfälld huva och Adidasrevärer. Ganska snart kände han sig så hotad att han och hans medföljande dam avbröt promenaden. Då hade han fått veta av en yngling att denne nyss hade ringt ihop en grupp som skulle komma och kasta något ... ägg, tror jag, på den vandrande "juden".
    Om tänker sig att barn skulle utsättas för detta, varje dag. Fruktansvärt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D