Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 93 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den nittiotredje.

För en trygg kristen överlever tron ifrågasättande debatter.

Ja, givetvis.

Den 4/2 2014 hölls en debatt mellan Bill "The Science Guy" Nye och Ken Ham. Bill Nye är en före detta ingenjör som idag arbetar med folkbildning, känd från Disneys barnprogram "Bill Nye the Science guy".  Ken Ham är en kristen apologet och entreprenör som försörjer sig bl.a. genom att driva ett "skapelsemuseum" som presenterar en ungjordskreationistisk version av människans historia. Ham arbetar även med en 30-miljonerdollars replika av Noaks ark.

Frågan som avhandlades under debatten i fråga, var huruvida skapelsehypotesen är en gångbar modell när det kommer till att förklara vårt ursprung. Om du inte sett debatten, så kan jag säga att svaret blev ett rungande nej. Det finns absolut inga bevis för att vi verkligen är skapade, eller några bevis för att det existerar någon som är kapabel att skapa oss. Den som tror på skapelse, tror på skapelse trots motstridig evidens, eller åtminstone i brist på evidens, för att uttrycka sig snällt. Det som gör debatten intressant i detta sammanhang är en fråga som de båda deltagarna fick, som handlade om vad som skulle få dem att ändra uppfattning om vårt ursprung.

Det svaret som Nye levererade handlade om att ta hänsyn till evidensen. Detta svar kommer från en person som, på grund av evidensläget, inte accepterar antagandet att vi är skapade av en övernaturlig agent, och som på grund av evidensläget anser att vi har utvecklats från enklare varelser. Det svaret som Ham levererade, gick i princip ut på att förklara för åhörarna att det finns en bortre gräns för viljan att ta intryck. Gudstron är för stark, så svar som inte är kompatibla med den, ignoreras.

Alltså, det som kan påverka Ken Hams uppfattning i en fråga där han agerar som kunskapsauktoritet är inget. Därför att för en trygg kristen överlever tron ifrågasättande debatter. Varför påpekades detta för mig i syfte att försvara gudstro? "Argumentera hur mycket du vill, Anders. Jag ändrar mig inte!" En debatt om t.ex. Guds existens syftar knappast inte till att få den troende att sluta tro, utan till att pröva varandras ståndpunkter mot varandra, i syfte att låta åhörarna utveckla förståelse för de olika ståndpunkterna. Debatten kanske till och med hjälper staketsittarna att ta ställning i frågan som diskuteras. Men den som försvarar Guds existens, förväntas vara trygg i sin tro och han förväntas kunna försvara sin position i debatt. Det är givetvis ingen skada skedd om debatten slutar genom att parterna blir överens, men det kan man givetvis inte kräva eller ens räkna med.

Om debatten handlar om något som berör hur den objektiva verkligheten är beskaffad, t.ex. huruvida människan påverkat klimatet, om människan utvecklat från enklare arter eller om det finns gudar eller andra övernaturliga väsen, har alltid den ena sidan eller båda sidorna fel. Och eftersom vi egentligen inte kan veta om Gud finns, är grunden för tro eller icketro det enda vi har att förhålla oss till. Och om alla människor vore besvärade av evidensläget, skulle ju alla människor vara ateister! Grunden för gudstro vilar därför ofta på lösare grunder, som t.ex. inre övertygelser eller förhoppningar, som inte låter sig grusas av ett undermåligt evidensläge.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D