Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vilka rättigheter har journalister på Dispatch International?

Den som tycker som alla andra kan leva ett helt liv utan yttrandefrihet, helt utan att känna sig tystad. Det kan finnas mer eller mindre ädla orsaker till varför en individ behöver ha samma rättigheter som alla andra, men oavsett vilka dessa orsaker är, så ska man inte frånta någon sina grundläggande rättigheter för att han är obekväm. Idag kan i princip vem som helst inse att Lars Vilks gör en insats när han utmanar religionen och att Elisabeth Ohlson Wallin gör en insats när hon utmanar konsten, trots att människor blir kränkta på vägen. De utmanar samhället och driver det framåt på sina respektive vis, och det är när man utnyttjar sina rättigheter till något viktigt, det är då man behöver dem. Så vad ska vi tycka om personer vars åsikter inte är lika radikala? I Sverige blir en fotograf (och förmodad rasist?) attackerad av politiska motståndare, och tidningen Journalisten rapporterar om detta. Hur ska vi se på hans rätt att bedriva journalistiskt arbete?


Mattias Irving från Seglora Smedja betraktar inte detta som besvärande. Han skriver att om han var Helena Giertta, chefredaktör på Journalisten, så skulle han "avpublicera, pudla och ta en tidig helg" (skrivet en måndag), men att han "misstänker att hon väljer att gå sin egen via dolorosa". Uttrycket att "gå sin egen via dolorosa" används här som ett maktuttryck som ska ge sken av att Irving tycker som alla, Giertta står lidelsefullt ensam. Men Giertta har svar på tal. "Om en fotograf blirhotad och bortkörd så är det en nyhet för oss. Slutar det vara det för att han är på [Dispatch International]?" För mig är frågan aningen enklare: Givetvis får man problematisera Dispatch International, man får till och med ha åsikter om Lars Vilks. Men den som gör fel är den som angriper, även om man har problem med offrets åsikter. När det sker attacker mot journalister man inte gillar, är det ett lika stort problem som när det sker attacker mot journalister man gillar.

Uppdatering 2014-04-15: Helena Gierrta försvarar artikeln under rubriken "yttrandefriheten är större" och Mattias Irving, som var upprörd över att ursprungsartikeln över huvudet taget publicerades, säger att detta försvar av yttrandefriheten inte var "reflekterande" nog.

Kommentarer

  1. Roger Sahlström15 april 2014 kl. 09:21

    Nu är jag visserligen inte Sverigedemokrat

    SvaraRadera
  2. Vilket svar hon hade åt norpskallen på Seglora och hans uppblåsta ego.

    SvaraRadera
  3. Anders.
    Mattias Irwings agenda är ju känd sedan länge på Humanistbloggen. Han är överhuvudtaget inget att bry sig om. Han tillhör ju vidskepelsetroende låtsasvänstern och har ingen som helst verklighetsförankring.
    Den vänstern har i allt högre grad visat var de står. Där de själva bestämmer definitionerna.
    En plats där människoförakt råder.
    Kunskapsförakt i ännu högre grad.
    Gierttas försvar för ärligheten är inte en sekund för tidig. Men ack så sällsynt. Men å andra sidan, i skadeglädjens namn, går de på näsan allihop. Tidningarna. Ingen vill läsa deras skräp längre. Direktcitat från TT. Noll eftertänksamhet eller analys. Bättre med TT:s telegram direkt på datorn. Utan mellanhänder. Men det blir ju mindre jobb åt invandrarna. Illa illa. Hur många har de nu igen på TT. Analfabeter från Somalia.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D