Anders Hesselbom

Det är inte konstigt att föreställningar om konspirationsteorier kan existera i en verklighet som uppfattas så extremt olika av dess olika innevånare. I Matteus 13:36-43 står: Sedan lät han (Jesus, min anm.) folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då till honom och sade: "Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss." Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen, åkern är världen, den goda säden är rikets barn, och ogräset är det ondas barn. Fienden som sådde det är djävulen. Skördetiden är världens slut, och skördefolket är änglarna. Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron. Jesus tror uppenbarligen på helvetet, vil

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fjortonde. William Lane Craig, alltså Gud. Den kristne filosofiprofessorn William Lane Craig  presenterar fyra argument för Guds existens. Dessa är det kosmologiska argumentet , det moraliska argumentet , det teleologiska argumentet och det ontologiska argumentet . Det kosmologiska argumentet lyder  ( Craig,  Gud och hans kritiker , s 38): 1. Allt som börjar existera har en orsak. 2. Universum har börjat existera. 3. Alltså har universum en orsak. Detta är ett korrekt formulerat argument, men det säger inget om att orsaken är ett övernaturligt väsen, och definitivt inte att detta väsen är Gud. Craig anser att denna orsak verkligen är ett övernaturligt väsen, genom argumentation som inte sitter fast i det kosmologiska argumentet, utan kompletterar med ett påståend

När Jesus ska gestaltas på film, tar man gärna hänsyn till den förmodade rasismen som finns i hans personkult. Han ska gärna vara västerländsk. Judas däremot, får gärna ha ett väldigt judiskt utseende. Annars har vi lärt oss att denna form av rasism visar sig t.ex. när omskärelse ska försvaras. Kristna personer, helt utan intresse av att omskära sina barn rituellt, för talan åt dem som man anser inte klarar sig utan man för deras talan. Kristna personer som är helt övertygad om judars oförmåga att ta intryck av de uppenbara argumenten mot omskärelse. Göran Rosenberg och gänget. Glöm inte att titta på The Bible på SVT kl. 22:00 ikväll. Ni kommer att se vad den perversa personkulten handlar om, och ni kommer att få se att ljushyade är lite finare och lite bättre. Fast om någon föds i Palestina, är det onekligen ett mirakel att han tilldelas namnet Jesus, så att denne Jesus har ett västerländskt utseende kanske inte är så konstigt, trots allt.

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettonde. Som vetenskaplig skeptiker kan man tro på Gud. Religion och vetenskaplig skepticism är förenliga eftersom om man inte får ha felaktiga föreställningar som vetenskaplig skeptiker, så kan det inte finnas några vetenskapliga skeptiker. I del 6 presenterade jag en variant på detta försvar, som går ut på att man blundar för att religion och vetenskap över huvudet taget gör anspråk som står i konflikt (non-overlapping magisteria). Detta argument erkänner att det finns en konflikt, men gör samtidigt en missrepresentation begreppet vetenskaplig skepticism - det handlar inte om att ha rätt, det handlar om ambitionen att förhålla sig skeptisk till grundlösa påståenden. Man kan givetvis vara skeptiker och ha fel, men det är när det påvisas att ett påstående är grundlöst

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tolfte, som förhåller sig till skapelsetro. Detta specifika argument har använts av en uttalad ateist. Lite bakgrund: En ung skapelsetroende kille berättade för mig, i syfte att förklara varför det är vettigt att tro att jorden blott är några tusen år gammal, hur data från åldersbestämningar egentligen bör gå till. Tänk dig att du räddar en kista med guldpengar från ett gammalt sjunket skepp. På mynten kan man läsa av vilket år de präglades. På något står det 1510, på något står det 1496 och på något står det 1503. Om du utifrån denna information ska svara på när skeppet sjönk, så är det rimligaste tänkbara svaret att skeppet sjönk 1510 eller senare. Kanske 1511, kanske 1512, men inte 1506, eftersom ett skepp som sjönk 1506 knappast kan bära med sig mynt som präglades 1510.

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den elfte. Som en förlängning av auktoritetsargumentet som presenterades i del 5 av denna serie, påstås det ibland att någon specifik person som uppfattas som intelligent och betydelsefull av gemene man, är religiös. På detta sätt placerar man en betydelsefull person "i sitt läger" och vinner trovärdighet. Ateister som Albert Einstein och Charles Darwin utmålas ofta som gudstroende av dem som använder detta trick. Tricket är ett dåligt försök att legitimera religion av samma anledningar som angavs i del 5 , men det är dessutom dåligt eftersom i dessa tider är det så enkelt att källforska. Den som påstår att Einstein eller Darwin var religiösa, kommer snabbt att avslöjas som lögnare. Och det är också av denna orsak som argumentet gärna används av andra generation

Detta argument är utvecklat av apologeten William Lane Craig, och beskrivs av han själv som tillräckligt bra för att användas i debatt. Han kallar det för kalam cosmological argument och här använder jag det för att försvara Universums naturliga ursprung: 1. Everything that begins to exist has a natural cause of its existence. 2. The universe began to exist. 3. Therefore, the universe has a natural cause of its existence.

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tionde, som betraktar gudshypotesen ur ett vetenskapligt perspektiv. Har Gud något vetenskapligt förklaringsvärde? Om Gud finns, förklarar det allt ! Ur en synvinkel stämmer detta, eftersom God of the gaps helt plötsligt blir giltigt - givet att ingen kan förklara bakterieflagellens ursprung eller händelserna som föregick Big Bang, samt givet att Gud har de magiska förmågor som påstås, är inte längre mysterierna något problem. De naturalistiska grundantaganden som jag och förmodligen en del andra vetenskapliga skeptiker gör, är att yttervärlden existerar och att vi kan lära oss något om denna genom att studera den. Inte heller dessa gäller när en allsmäktig gud utrustas med övernaturliga krafter. Därför ska inte gudshypotesen användas, om inte gudshypotesen är en sakn

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den nionde. Om en troende kristen gör en utsaga, görs inte det alltid för att skapa en diskussion, det görs inte alltid för att med glädje invänta mothugg. Det kan göras för att skapa tröst till åt en medmänniska. En så pass enkel utsaga som "Gud älskar dig" kan göras av denna anledning, snarare än av anledningen att den gudstroende längtar efter att få förklarat för sig för tjugonionde gången att han "inte har någon vetenskaplig grund för att göra det uttalandet". Situationen som jag vill påvisa är (guds)troendes och generella missnöje med vetenskaplig skepticism, och metaargumentet som detta missnöje ibland lockar till är: Undvik att använda en mästrande stil! Detta följs gärna upp med utsagor som syftar till att åberopa att man blivit förminskad - de

Att göra sig lustig över en sverigedemokrat är som att göra narr av den musikaliska insats som levereras av ett litet barn som nyss fått en blockflöjt. Men bara de senaste timmarna har jag läst uttalanden som är så dumma att jag inte ens vet hur jag ska förhålla mig till dem. Ja, jag har svårt att hålla mig för skratt. Detta är helt befängt . Till råga på allt handlar det om ett svenskt rikstagsparti. Tokstollen och pressekreteraren Linus Bylund , han som menar att sekularism är ett uttryck för otacksamhet , kritiserar ultrarasisten och tillika publicisten  Mats Dagerlind för sina nynazistiska och rasbiologiska uttalanden på twitter. Dagerlind menar att twitter inte "är någonting", och att han inte står för det han skriver där. Det ska "inte ut i tidningarna" och representerar därför inte hans åsikter. Bra argument, Mats! Nu kan du skriva idiotgrejer där imorgon också! Det "är ju ingenting"! Alla förstår att det som utmärker en sympatisk person

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttonde (som mig veterligen bara använts troende). Egentligen tror alla på Gud, innerst inne. Och givet att alla egentligen tror på Gud, så är det inte speciellt konstigt att religion ska ha ett visst inflytande - religion ska åtminstone inte kritiseras. Detta argument ska gärna kompletteras med något extremt förvirrat hemmabygge kring ateism: "Du är ateist för att du hatar Gud" (mer om detta i del 36 ) eller "du är ateist för du vill inte ha några konsekvenser av ditt handlande" (mer om detta i del 37 ). Om man ignorerar de kompletterande argumenten, så håller detta argument. Att ateister gärna pratar om Gud, kan förklaras med att ateister är egentligen är teister som påstår sig vara ateister. Men är påståendet sant ? Låt oss exemplifiera med s

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. I den sjunde delen funderar jag på varför jag presenterar 100 dåliga försök att legitimera religion. Det handlar alltså om att misstänkliggöra skeptikern (som i "den vetenskapliga skeptikern"). Detta legitimeringsförsök används när en apologet vill misstänkliggöra sin meningsmotståndare för att komma undan en sakfråga, t.ex. genom att säga: Varför pratar alltid ateister om Gud? Låt oss vara ifred! När religion tar sig uttryck på olika vis, kommer personer att förhålla sig till detta uttryck. Sverige är väldigt irreligiöst på många punkter, och med irreligiositeten följer en önskan om sekularism. Vi låter t.ex. ingen religion sätta normerna inom vetenskapen. Men med irreligiositeten följer också en viss slapphet i synen på religion. Genom föreställningen att religion

Man ser gärna vad som helst på tv, men man vill inte läsa vad som helst på twitter. Just nu näthatar vi Jonas Gardell och Mark Levengood, för att de skrivit sexistiskt om bl.a. Danny efter hans medverkan i Melodifestivalen 2013. Givetvis är det bra att tweets väcker reaktioner - i mångt och mycket välmenande reaktioner, men låt oss vrida och vända lite, enligt uppmaning från kritikerna. Detta har hänt: Lite skämtsamt låter Danny framställa sig själv som ett sexobjekt i Melodifestivalen - han uppträder i brandmansmundering, fast i bar överkropp. Detta knyter Jonas Gardell och Mark Levengood an till genom att skriva sexistiska tweets om Danny. Allt gott så långt, det var ju denna dörr som Danny sparkade upp. Personligen anser jag inget av det som inträffade, varken Dannys nummer eller Gardells och Levengoods twittrande, vara något anmärkningsvärt, men tydligen så var twittrandet det stora problemet. Man ska tydligen inte twittra sexistiskt om yngre killar. Tiden då tv hade ett s

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjätte. Den mest dumdristige religionsvurmaren ser inga konflikter alls mellan sin tro och vetenskap, och har inte sällan religiöst motiverade uppfattningar i traditionella naturvetenskapliga frågor. Skapelsetro är ett exempel på detta. Det som utvecklar argument som syftar till att påvisa att religion och vetenskap är kompatibla, är givetvis de som upptäckt att det finns verkligen problem här. Många gånger har man fått höra någon yttra frasen "jag är vetenskaplig skeptiker och jag tror på Gud", men inte lika många gånger har man fått höra en tillfredsställande förklaring på hur det är tänkt att fungera. En del av de sämre argumenten kommer att beröras framöver, nästa i del 13 . Det bästa kommer från Stephen Jay Gould och är inte heller något vidare. Han menar

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femte som tar upp en variant av auktoritetsargument. Ha de olika definitionerna av "tro" i åtanke. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det inte motiverat att tro på övernaturliga väsen som varken verkar finnas på riktigt eller har något förklaringsvärde. Som jag nämnde i del 1 i denna serie, användes Higgspartikeln som en hypotes inom fysiken innan man hade lyckas styrka att det verkligen finns någon Higgspartikel. Förutsatt att man inte är fysiker, skulle man ändå framgångsrikt kunna försvara sin tro på Higgspartikeln genom att hänvisa till en kunskapsauktoritet. Detta kan gudstroende ta fasta på i debatt. Många vetenskapsmän Gud. Alltså, personer med en viss kunskap om värden de lever i, tror på Gud. Då är det väl inte helt tokigt att tro på Gud? För vetenskap

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fjärde. Det finns ett trick som går ut på att göra frånvaron av gudstro, ateism, till något det inte är, något osympatiskt, ett uttryck för att man är nedlåtande och oförstående, visar sig i många skepnader och med många syften. Min erfarenhet säger mig att man absolut inte kan räkna bort ren och skär tanklöshet, en genuin föreställning att det måste vara något fel på ateister, eller att ateister egentligen är Gudstroende med en ondskefull agenda. Genom att koppla negativa attribut till sin meningsmotståndare, kan man flytta fokus från en sakfråga som man inte behärskar, till en trovärdighetsfråga. Att man besitter en trosföreställning som helt saknar försvar ur ett intellektuellt perspektiv, hamnar i skymundan i debatten till förmån för det faktum att ens meningsmotstån

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tredje. Från vetenskapligt håll har man inte kunnat påvisa att några gudar finns. Olika personer hanterar detta på rätt sätt, men få troende personer tänker det som i andra kontext än det religiösa vore helt självklart: Kanske att Gud trots allt inte finns? Stephen Jay Gould hanterar detta genom att prata om ett icke-överlappande magisteria (non-overlapping magisteria) vilket tas upp i del 6 och 13 . Men jag vill börja med att kommentera två mer primitiva invändningar. Men jag vill börja med att kommentera två mer primitiva invändningar. Den första invändningen handlar om vetenskapens begränsningar. Förr trodde man att jorden var platt, nu vet man jorden är en planet. Idag har man inga evidens för att Gud finns, men i framtiden kanske det förändras. Ja, vad som verkli

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den andra, som tar avstamp i argument om ovetbarhet. Ett bra argument som används mot tro på religiösa föreställningar är att om ingen given anledning att tro på en föreställning finns, så är det inte heller legitimt att tro på föreställningen i fråga. Eftersom inget talar för att det springer osynliga enhörningar i skogarna, är det inte legitimt att tro på dessa enhörningar. Detta argument kan förstärkas när man pratar om Guds existens, eftersom gudstro inte bara är grundlös utan även orimlig. Inte sällan är gudstro en tro på ett mycket högt stående väsen med övernaturliga krafter, och därför skulle man kunna tänka sig att de osynliga enhörningarna dessutom är rosa, för att göra sannolikheten för enhörningarnas existens lika (o)rimlig som guden/gudarnas. Gud kan allt och vet

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den första. Att man tror betyder att man inte är säker . Detta uttalande syftar till att framställa religiös tro som något annat som ett oförsvarbart fastklamrande vid grundlösa föreställningar man vurmar för. Jag accepterar det inte, eftersom ofta när man pratar om tro i kontexten religion menas religiös tro . Religiös tro är ofta så stark att en person som besitter en religiös tro, t.ex. tron att Gud finns, inte släpper tron när man påvisar för personen att det inte finns någon anledning att tro att Gud finns. Den som tror för att den inte är säker, hamnar aldrig i konflikt med en vetenskaplig skeptiker för sin tro, den som har en religiös tro, gör det nästan hela tiden. Att Gud finns är en obevisad hypotes, precis som Higgspartikeln var en obevisad hypotes för en vet

Tokstollen Katrin Zytomierska har inte varit speciellt elak denna gång, men detta är så gränslöst ironiskt så jag väljer att ta upp det ändå. Under rubriken " Ni är så dumma i huvudet " skriver hon bl.a. (läst 2013-03-06): "Jag blir alldeles förfärad när jag läser era kommentarer om homeopatmedicinering varför undrar jag? Varför finns det så många av er som blir så provocerade av att jag hyllar den här undersökningen som jag gjorde igår?" Och vidare (min betoning): "Självklart fnös de allesammans över min "humbug-referens" men hade det inte varit tack vare henne hade jag aldrig propsat på att få nya prover tagna. Nu ska de kolla mitt hjärnvärde bland annat ." Riktigt skön människa, den där. Medan hela Sverige väntar på att få höra om Zytomierska hjärnvärde, lovar jag att flitigt läsa hennes blogg framöver. Resultatet av detta test, kanske svarar på en och annan fråga man haft om henne. Uppdatering 2015-09-24: Nya påhopp på överviktiga

I diskussionen om hur skeptiskt det är att vara kristen , känns det som om ett motargument har fått slinka igenom. Om det är av artighet eller av slarv låter jag vara osagt. Som vanligt när man ska göra en poäng om kristendom eller islam är det bra göra överföringen till någon annan pseudovetenskap, eftersom känslobanden som en kristen kan ha för sin religion (eller känslobanden som en skeptiker kan ha till en kristen) nästan alltid påverkar hur man resonerar om förhållandet mellan religionen i fråga och den skeptiska ambitionen. Vetenskaplig metod och religiös metod skiljer sig radikalt när det gäller att ta in kunskap, och de vetenskapliga anspråk som brukar kunna samlas under epitetet "kristen" är anspråk som avfärdas bestämt av vem som helst som har ambitionen att ha en korrekt syn på verklighetens beskaffenhet. Bland dessa hittar vi t.ex. föreställningen om ett mer eller mindre subtilt medvetande i (eller utanför) Universum, som är mer eller mindre medveten om din