Anders Hesselbom

På Filadelfiakyrkan som jag passerar på vägen till jobbet står en stor skylt med texten "Gud älskar Stockholm". Det får mig att tänka om han påstås älska Stockholm också , och att skylten egentligen inte säger något speciellt, eller om Gud faktiskt påstås älska Stockholm mer än han älskar t.ex. Örebro? Vilken syn har Filadelfiakyrkan egentligen på Guds kärlek för specifika orter?

Camilla Grepe tipsar på sin blogg om ett "samarbete mellan Kyrka och Skola" i Östhammar, och länkar dels till en notis i Upsala Nya Tidning och till riktlinjerna för samarbetet som ligger publicerat på Östhammars Kommuns hemsida. Detta samarbete har de godaste intentioner. Prästen Andreas Sundström och rektor Sakarias Åkerman berättar att detta handlar om utökat stöd för elever som mår dåligt och att samarbetet är icke-konfessionellt. I riktlinjerna förtydligas det icke-konfessionella med följande text (min betoning): "Den kanske viktigaste förutsättningen för att samarbetet ska kunna genomföras är att tydliga regler formuleras för hur skolans konfessionsfrihet ska kunna upprätthållas samtidigt som kyrkorna kan vara sin tro och tradition trogen . Därför behövs en öppenhet om respektive organisations motiv, samt en tydlig gränsdragning mellan konfession och konfessionsfrihet så att kyrkorna kan agera i sin profession utan att bedriva konfessionell verksamhet i sko

Hänvisningarna till Monty Pythons Ett herrans liv från 1979 stod som spön i backen när Förenade Humanister bildades av bl.a. Per Petterson med en tydlig polarisering mot Humanisterna. Religionskritiken var problematisk. Av uppenbara skäl är religionskritik en extremt viktig uppgift, men allt kan inte passa alla och Förenade Humanister vill inte delta i den. Sketchen från Monty Python-filmen handlar om att en knappt märkbar nyansskillnad i politiska åsikter är grund nog för motståndsrörelsen att splittras till nya grenar, men Förenade Humanister har varit väldigt tydlig med vad man ogillar med Humanisterna. Mina sympatier stannar där religionskritik råder, eftersom det är där jag anser att den intellektuella hederligheten finns. Jag anser att vetenskaplig skepticism är något positivt och något eftersträvnadsvärt, och att religiösa föreställningar snarare förutsätter viljan att tro trots evidens än ett skeptiskt förhållningssätt. Alltså, den avvikande uppfattningen är tydlig och att bi

Religiös tro, försanthållande av övernaturliga och allsmäktiga väsen, får onekligen konsekvenser. Nästan alltid är det bättre att ha en mer korrekt uppfattning om hur verkligheten är beskaffad, än en mer inkorrekt. SVT rapporterar att ett par i Borås "åtalas i dag för att ha torterat en flicka eftersom de tror att hon är en häxa". Flickan misshandlades och förnedrades av vuxna (föräldrar?) som sa sig verkligen tro att hon var en häxa, och konsekvensen att agera som föräldrarna gjorde, följer naturligt av den föreställningen. Till vilken grad ska de vuxnas religion respekteras och till vilken grad ska barnets rättigheter respekteras? Ett argument som används i omskärelsedebatten, är att omskärelsen inte bara är föräldrarnas rätt att utöva en rit på sitt barn, utan även att det är barnets rätt till sin "religiösa identitet" - hypotesen om judisk snoppbonding säger oss att de synliga konsekvenserna av det man utsätter barnet för, är något som skulle vara till barnets

Jag uppmuntrar interaktion, men inte via Facebook. Alla kontaktuppgifter finns på min hemsida .

Med tanke på att Centerpartiet vill tillåta månggifte, så vill jag säga att det faktiskt finns aspekter av månggifte som jag tycker är problematiskt. Ett månggifte kan vara ett homosexuellt förhållande. När tre personer gifter sig, har minst två personer samma kön. Om dessa älskar varandra, har jag inga invändningar. Men ett månggifte kan även vara ett hierarkiskt förhållande. T.ex. en man som har två fruar eller en fru som har två män. Av någon anledning som jag inte riktigt kan definiera än, är jag inte förtjust i idén med hierarkiska förhållanden. Frågan är om jag oroar mig i onödan? Läs gärna Gudrun Schyman på ämnet.

Låt mig bjuda på lite goda nyheter. För några år sedan gjorde den för skeptiker kände vetenskapsmannen Phil Mason en poäng av att Internet är platsen dit religioner kommer för att dö . Där efter rapporterar Relevant Magazine att pastorer själva anser att Internet är farligt för religionerna. Alla troende måste förhålla sig till detta, och beroende på hur bokstavstrogen man är, reagerar man olika. De mest extrema kristna skapar så kallade white lists för sina barn. Det innebär att de vuxna filtrerar bort de filosofiska idéerna som exponerar verkligheten som naturlig och gudafri. Om barnet inte har något speciellt intresse av att försanthålla just mammas och pappas dogmer är informationskontroll effektivt. Nackdelen blir att om barnet råkar få en skymt av hur vacker den naturliga värden är, väcker det en nyfikenhet - det sätter barnet i kontakt med vetenskapsmannen den har i sig. Och vetgirigheten sätter barnet i kontakt med The Internets - platsen dit religioner kommer för att dö

Vem har inte samtalat med någon gudstroende, någon alternativmedicinare, någon konspirationsteorietiker, någon spiritualist eller någon annan icke-expert, och fått något idiotargument slängt i ansiktet under debatt? "De flesta vetenskapsmännen är gudstroende." "Forskarna är eniga om att homeopatiska läkemedel är mer verksamma än placebo." "Regeringen undanhåller gratis elektricitet från allmänheten." "Det finns en andevärld, och det kan vara farligt att inte ta den på allvar." "Sverigedemokratiska riksdagsledamöter är hälften så benägna att begå brott som andra riksdagsledamöter." När man ifrågasätter detta, kan man få en del lustiga svar. Ett som är både speciellt märkligt och inte helt ovanligt är: "Om du bara googlar, så kommer du se att jag har rätt." Argumentet fungerar, för om jag googlar på vilket dumt påstående som helst, kommer jag finna ett visst stöd. Jag kan se åtminstone två problem med de

I Ring P1 insinuerades det idag lite hastigt av en inringare att "de flesta" vetenskapsmän tror att en skapargud kan vara förklaringen till någots ursprung. De siffror som finns kan bära på en viss osäkerhet, men jag tror att det är tryggt att säga att "de flesta" är en överdrift. 1. Listan " Dissent from Darwinism " (Discovery Institute) har använts som belägg för att det finns många vetenskapsmän är kreationister, men denna lista med ungefär tusen namn utgör bara en mycket liten del av vetenskapsmännen i USA. Dessutom har de skrivit på att man ska förhålla sig skeptisk till att slumpmässiga mutationer och naturligt urval har det förklaringsvärde som evolutionsteorin hävdar, vilket man naturligtvis ska. De har alltså inte skrivit under på att de är kreationister. Som svar till Dissent from Darwinism finns " Project Steve " (NCSE). 2. Dr. Brian Alters, författare till boken "Defending Evolution in the Classroom" påstår att 99,9%

Programmet Medierna i P1 blev utsedda till Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och Folkbildning . Radio Houdi kontaktade Mediernas Martin Wicklin i augusti 2012 för att prata om ett annat program, Övernaturligt i P1, där man bl.a. samtalade med personer som hade kontakt med övernaturliga väsen.

Religion har helt klart fördelar, och skulle annars ha fallit bort under evolutionens gång. Anledningen till att jag är restriktiv till gudstro, är att gudstro också har uppenbara nackdelar. Men varken religion eller andra idéer bör presenteras okritiskt för barn. Min uppfattning är att nackdelarna är mycket större än fördelarna, vilket blir speciellt tydligt när Gud uppmanar någon av sina undersåtar att mörda någon annan. Troende brukar försvara sig mot att detta är fundamentalism . När Gud gör goda ting, anses han vara god. När Gud gör onda ting, anses han vara mystisk. När religiöst inspirerade gärningar är goda, påstås det vara exempel på religionens positiva effekter. När religiöst inspirerade gärningar är onda, påstås det vara exempel på fundamentalism. För att jag inte ska betrakta detta som fusk i debatten, måste gränserna målas upp. Dessutom, fundamentalism är inte något dåligt om fundamentet är gott - du kan t.ex. inte begå ett rån och beskylla åklagaren för lagfundamentalism

Det finns en grundläggande konflikt mellan religiös tro och vetenskaplig skepticism. Religiös tro handlar om vurmandet för en specifik vetenskaplig fråga - frågan om Guds existens är ett typiskt exempel för de vars religiös tro är kristendom - medan den vetenskapligt skeptiska istället handlar om ett intresse av att verkligen förstå hur verkligheten är beskaffad. Och när det gäller de frågor som måste tas på tro, utmärker sig dessa genom att vara helt ointressanta när de betraktas med ett vetenskapligt skeptiskt öga. Den som helt enkelt är beredd att ta saker på tro, kan tro på precis vad som helst. Bristen med att vara beredd att ta saker på tro yttrar sig genom att precis vad som helst kan bli betrott. Pseudovetenskapliga anspråk som chemtrailskonspirationen eller föreställningar om homeopatikas verksamhet eller en allsmäktig guds existens är helt oproblematiska för den som gärna tar något på tro. Samtidigt är det helt oproblematiskt för en vetenskaplig skeptiker att avfärda chem