Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 68 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sextioåttonde som handlar om Pascals vad. Argumentet bygger på föreställningen att det är strategiskt korrekt att tro på Gud.

Om Gud finns och man tror på honom, så belönas man efter sin död. Exakt hur vi belönas beror på trosföreställningen man besitter, men det brukar pratas om evigt liv och en paradisisk tillvaro. Ställer vi detta mot att Gud inte finns och att man ändå tror på honom så har man inte förlorat något, då dör man som alla andra. Således är chansen till god avkastning bäst om man tror.

Som en liten bonus kan man tänka att man kanske rent av straffas efter sin död för sin icke-tro på en existerande gud. Exakt vad som händer då, om något, beror igen på vilken trosföreställning man besitter, men risken för dålig avkastning anses vara störst för den som inte tror på Gud.

Pascals vad bubblar ibland upp bland troende som har att göra med överlöpare eller avfällingar, och tar sig uttryck i form av kommentarer i stil med "är det inte tryggast om du stannar som medlem i kyrkan?" och liknande, men resonemanget håller inte.

Himlen är inte nödvändigtvis en belöning. Låt säga att en person har helt rätt i sin tro om vad himlen är, och att den föreställningen innefattar t.ex. en oändlig lovsång till Gud. Alltså, när man dör, får man äran att prisa Gud för all framtid. Inte alla vill detta, och någon annan kanske tröttnar efter bara två-tre timmar.

Argumentet har en tendens av emotionell utpressning. Uppmaningen att man ska tro för annars går det illa, är obekvämt närvarande i argumentets kulisser. Om personen som gör detta anspråk verkligen vet att gudstro leder till belöning medan icke-tro inte gör det, faller denna invändning. Men hur många vet egentligen att Gud finns och att han har en postmortem belöning för sina anhängare?

Att tro på en icke-existerande Gud är inte ett nollsummespel. Människor är olika, och för den som inte är det minsta intresserad av religion, kan en gudstjänst rent av vara en tidstjuv.

Gud ser igenom det utstuderade. Om Gud är allvetande, kommer han att genomskåda alla som tror bara för att få sin belöning eller undvika sitt straff.

Någon annan gud än den man väljer att tro på, kanske blir kränkt. Vissa gudar är extremt svartsjuka. T.ex. handlar det första av tio Guds budord om uppmaning till odelad lojalitet inför kristendomens gud. Om det visar sig att någon annan gud än den som man väljer att tro på, är den gud som verkligen existerar, då hamnar man i knipa. Det finns alltså en tendens av falsk dikotomi i Pascals försvar av religion, eftersom försvaret inte tar hänsyn till andra religioner än Pascals religion.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D