Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 65 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sextiofemte som handlar om att man inte bör vara helt ärlig med hur relevant man anser att Gud är. Att säga att Gud är lika relevant som t.ex. tandfén är nämligen nedlåtande.

Att ha en tro, en föreställning om hur något förhåller sig, är i sig inte grund för någon rimlig kritik. Först när man yttrar denna trosföreställning är det rimligt att den ifrågasätts. När den troende förväntar sig att samhället ska underkasta sig tron, är ifrågasättandet mycket viktigt. Alltså, religionens speciella status i samhället, som t.ex. det stöd som staten tillhandahåller, speciellt till Svenska Kyrkan, och de speciella privilegier som kyrkan får av utbildningssystemet, legitimerar kritiken.

Att olika parter har olika syn, är inget problem. Att de parter som debatterar inte förstår varandras utgångspunkt, är ett hanterbart problem. Den troende kan t.ex. berätta för mig varför kristendomen är så viktig så att skolbarn måste välsignas just på skolavslutningen, och sekularisten kan berätta varför inte kristendomen bör ha någon särstatus. Det verkliga problemet uppstår när man inte vill veta var man har sin meningsmotståndare.

För mig är inte Gud mer relevant än Rasmus Nalle och jag anpassar inte mitt beteende efter Guds vilja mer än jag anpassar mitt liv efter kapten Sälles vilja. Men detta får man inte riktigt påpeka, då anses man vara nedlåtande mot den troende. Sanningen är obekväm ibland och om man är intresserad av att föra ett samtal på vuxnas villkor, måste man kunna hantera detta.

Om man betraktar konfessionella inslag i skolan som något viktigt, och ska försvara detta inför någon som betraktar sekularism som viktigt och som verkligen inte betraktar Gud som relevant, kan man inte låtsas att man har en snabbfil i debatten genom att hänvisa föreställningar som bara existerar bland de redan frälsta - det är inte dem som ska övertalas. Och att gnälla över att Gud inte behandlas som helig bland dem som inte tror att han finns på riktigt, är inget annat än offentligt navelskådande.

Gud är alltså inte jämförbar med tandfén eller Rasmus Nalle, Gud råkar bara vara lika relevant som tandfén eller Rasmus Nalle. Det kan vara bra att veta nästa gång man vill ha positiv särbehandling för sin vidskepelse.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D