Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 59 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femtionionde, som bygger på att använda ordet "tro" som en ursäkt för att inte kunna legitimera sina föreställningar. Låt säga att någon tror på Gud, men inte kan ge legitima anledningar att tro på Gud, så kan den personen försvara sin tro genom att hävda att det är just en tro. Att använda ordet tro som slagträ i debatten är inte speciellt effektivt, tro i religiösa sammanhang (t.ex. tro på Gud) inte alls har samma betydelse som tro i vardagligt tal (t.ex. tror att klockan är runt 19:00). Jag tar upp detta i del 51, men helt kort så är det första exemplet på användande av ordet tro - religiös sådan - ett sätt att syfta på att man fastnat i en grundlös dogm, medan det andra exemplet är ett sätt att syfta på att man har en lös föreställning som man är beredd att släppa så fort ny information blir tillgänglig. Om klockan kanske visar sig vara runt 20:30, så kan man acceptera det och gå vidare.

Om någon säger att man inte rationellt kan legitimera sin tro på Gud, så är det förmodligen sant. Inga goda skäl att tro på Gud är kända för mänskligheten, och gudstro är således irrationellt. Men om man fortsätter på denna mening och säger att man inte rationellt kan legitimera sin tro på Gud för att det är en tro begår man ett misstag, för hur bör man egentligen hantera grundlös tro, alltså just den typ av tro som inte kan styrkas?

Som vetenskaplig skeptiker är man försiktig med att tro på saker som saknar grund, och man är mycket försiktig med att hålla grundlösa saker som sanna. (Igen, kom ihåg vad ordet "tro" som i "religiös tro" betyder - del 51.) Att låta de frågor man vurmar för, eller vill vara sanna, eller vad det nu kan vara för resonemang man för, vara det som styr vad man faktiskt tror på, är snarare något som är motsatsen till vetenskaplig skepticism. Det är detta vi kallar för woo-woo, pling-plong eller kort och gott trams. Och det är i kategorin trams vi hittar Gud, hur mäktig den troende än föreställer sig denna Gud.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D