Skolan är en perfekt kommersiell plattform

Camilla Grepe och Göran Rydland skriver riktigt bra om skolavslutning i kyrkan, och man anar hur fel allt egentligen är. Snabbgenomgång av debatten: När jag argumenterar mot skolavslutning i kyrkan, är det den obligatoriska skolavslutningen, alltså den som är en del av utbildningen, som vi pratar om. Målet är inte att alla elever ska packas in i någon gymnastiksal och ha tråkigt, målet är att skolan ska leva upp till de krav den har om att vara ickekonfessionell. Svenska Kyrkan vet också vad de sysslar med, annars skulle inte denna fråga ha så hög prioritet som den har. När man pratar konfession med andra troende är "välsignelse inte så farligt", när man pratar konfession utåt, är "välsignelse något som knappt förekommer". Grepe och Rydland skriver:

Därför är skolavslutningarna extremt viktiga för kyrkan. Att kyrkobesöken sker under en så lustfylld stund som en skolavslutning på våren, är ingen tillfällighet. Att däremot starta skolåret med en samling i kyrkan, med bön och välsignelse, skulle av lätt insedda skäl få motsatt effekt.

Att kasta besvärjelser är förmodligen inte lika viktigt för Svenska Kyrkan, som det är att vara associerad med något positivt. Den obligatoriska skolan, alltså en plattform fylld med barn, är en rekryteringsgrund som man vet att man inte har råd att släppa, och det är efter detta man anpassar sina argument. Och med tanke på hur bra dessa är, vill man nå barnen innan de tränats i kritiskt tänkande.